IFefo:revy. Händelserna i Polen äro fortfarande af egenskap att tilldraga fig ökadt intresse; också höjas ouphörligen deltas gande röster för det olvckliga folket och wijas de wars maste sympathier för framgången af def frihetskamp. Men för att funna segra behöfwer Polen ett werksamt understöd, och frågan är blott, hwarifrån detta skall foms ma. — Wid Frankrikes oc) Englands regeringar äro allas förhoppningar fästade; men man kan ännu icke fins na i hwad mån de båda stormakterna ämna gripa in i frågan, då endast otydliga och motsägande underrättelser härom hittills blifwit meddelade. Hes Frankrikes Kejs sare will man wäl finna mera allwarliga sympatier för Polen; men England deremot tyckes wilja fitta och lurpassaUnder sista orientaliska kriget wille Frankrike, att i fredds slutet skulle Polens frihet utgöra ett wilkor, Eng: land nekade dertill. Det är derför ganska möjligt, att England icke heller nu kommer att göra något allwarligt steg för Polen, och att det således är af Kejsar Napos leon fom man fan hafwa att wänta något. Jngen döds lig känner likwist eller fan ana denne underlige mans tankar, ej heller får någon weta dem förr än han sätter dem i handling. De fria folken, hwilka ide kunna meds gifwa att öfwermakt är detsamma fom rätt, att olvta år detsamma fom orätt, hafwa dot, — med kännedom om de barbariska händelser fom återigen twingat polacs karne att inlåta fig i en förtwiflad kamp med fina förs tryckare od) under intrycket af de afskywärda grymheter, fom af mordlust nu begås af Rysslands haljwilda Horse der, — starkare än förut höjt maningoropet till sina regeringar att genom Polens befrielje ändtligen göra ett slut på detta olvckliga lands orättwisa och samwetslöja förtryck. J England och Frankrike har folket gijwit ders warande regeringar tydliga bewis på denna fin wilja, och det torde ide kunna antagas såsom osannolikt, att den mäktige ledaren af Englands politik måste böja sig för den derstädes gifna folkopinionen. Under sådana förs hållanden är det som äfwen Swerges ena statsmakt föllt rättwisans röft och uppmanat regeringen att intervenera i den Polska frågan; — och finnes det wäl något swenskt hjerta, fom icke med gillande känslor klappat warmt wid de ädla och hedrande tankar, fom blifwit uttalade af åts ffidliga utaf riksdagsrepresentanterne. Och att Swerges Regering fålunda fan trygga fig wid folkets opinion, skall otwifwelaktigt tilltwinga uppmärksamhet åt de uns derhandlingar och yrkanden, fom hos Ryska regeringen utan twifwel redan blifwit framstälde. Angående det till Stockholm anlända polska fåndebus det Furst Czartoryski, få berättas i bref från Krakau, att Fursten skall haft en sammankomst derstädes med Grefwe Andreas Zamoisky och Dikiatorn Langiewicz före fin aftesa till Swerge, och att det war på grund af dere wid fattade beslut fom Furst Czartoryskis hitresa skett. Att Fursten har allwarsamma ärenden till wår regering fan man i alla fall taga för afgjordt och att han skali upps bjuda alla fina bemödanden för att få hjelp af Swerge torde också wara säkert. — En urtländsk tidning yttrar fig om detta besök i Stockholm sålunda: Konungen ar Swerge mottager i dessa dagar en man, hwars närwaro i de Skandinariska rikena torde gifwa anledning till en rörelje, fom kommer att förnimmas ej blott inom detta rikes gränser, men ocffå öfwerallt i Europa, der fympas tierna för Polen förena dem, fom erkänna betydeljen af Polska solkets hjeltemodiga kamp. Wi kunna icke såga, om betvdeljen af detta besök förökas genom någon öfwers enskommelse mellan Fursten och Kejjaren af Frankrike, men då Furst Czartoryski lemnar Paris i detta ögon blick, för att begifiwa fig till Swerges hufwudstad, då är klart för bela werlden, att flora intressen förmå honom till detta steg och det är tillåtet att tro, att Furften, hwars nåra förbindelse med Tuillerierna är wälbekant, icke skulle hafwa tagit detta steg om Kejsaren ide hade bir fallit detsamma. — Men jag fer att jag fördjupat mig alldeles för mocket i politiken för att funna tillbörligen medhinna att beröra andra ämnen, fom föreligga; fituas tionen är dot för märklig, för att kunna förbigås i dens na min revy. — Den som lefwer får allt fe. Cmellan ortodorien och den fria pressen tyckes striden komma att alltmera närma sig till afgörande fammans drabbningar. Sålunda har Kontraktsprosten Linnarsson, säkerligen förskräckt öfwer den ffandaliferande pressens alltför stora makt öfver sinnena, å rådhuset i Falköping bållit ett par möten, särdeles egna i sitt flag. Till första mötet kallades medelst kungörande från predikstolen den allmänhet, fom sysselsätter fig med tidningoläsning, att möta å rådhuset den 2 Mars kl. 6 e. m. för alt emottaga och meddela upplysningar. — Till andra mös tet kallades den tidningsläsande allmänheten medelst föl. jande tillkännagifwande i Falköpings tidning: PMåndas gen den 16 Mars kl. 6 e. m. kommer å Rådhuset i TkkkTkk— i12 ?