på hwarje hemman; således icke fullt 4 precent. Det tyckes då wara en dårskap att nedlägga sina penningar i jordbruk. Och likwist lefwa på ett hemman i aflmäns het 2, 3, 4 familjer med 5, 6, 7 personer på hwarje hushåll! Men, säger man, Hemmansegaren har andra utgifter, fom ej Löntagaren får widkännas, såsom ord. ränta, Tionde till Pastor, Spanmål till Klockare, Skol: lärare, Barnmorska, wägs och bronnderhållningsskyldighet m. m. Men löntagaren har ju ock fina argifter. Låt of jemföra t. er. en löntagares och hemmancegares nettos inkomster och utgifter, utom de kommunala. Enligt en meddelad uppgift för 3 hemman, noggrant specificerad, hwaruti kostnaden för tjenstefolket, legodagåwerken, redskaps underhåll intagits, utgöra inkomsterna och utgifterna per medium af 5 år — men hwilket här in summa anföras: Jnkomster årligeen.... 2,455: — Utgifter.. . 1.248: — Behållning Rmt Rdr 1,207: — Sålunda skulle förhållandet för 3 hemman, hwilkas fyrktal motswarar fyrktalet för en lön af 2,400, blifwa sålunda: Jnkomstetete. 114.,730: — Utgifter... 7.488: — Således omkring 8 procent efter 30,000 Ror Tares ringswärde för ett hemman. En löntagare får således för en lön af 2,400 Rdr — derifrån ej afdragna några uts gifter — Betala lika mycket i kommunala utskylder, fom hemmansegare för 7,242 Rdr. En annan abnormits ins träffar ock härwid, nemligen, att man för samma lön, fan få betala olika i den ena kommunen än i den ans dra uti kommunala afgifter, oaktadt dessa icke uti den förra äro större än i den senare. Om t. er. bemwillninz gen för 12 hemman är 60 Rdr och dessa 60 delad med 12, få blir qwoten 5, hwilket Då blir Det tal, för Bwils ket en fyrk skall åsättas lönen: 2,400 Rdr således 480 fyrkar eller någor öfwer 43 hemmans fyrktal eller med andra och tydligare ord: för denna lön skall i kommaunnala utgifter utgöras något mer än 43 hemman erlägga. I 8 59 stadgas, att fyrklängden tillika utgör Koms munens röstlängd. Häraf uppkommer nu den orimliga heten, att en löntagare får en alltjör stor öfwerwigt nems ligen, enligt de ofwanstående exemplen lika många röfter, fom 3 eller 43 hemman d. w. s. fom 8, 12, 16 hans mansegare. J 8 9 stadgas, att den, fom för i mantal ide fatt jord, eller arbete m. m. är uppförd till mindre än 10 fyrkar, ide eger rösträtt wid kommunalstämma: ett stadgande, obilligt i fig fjelit och ineosequent i en tid, då man få mydet ifrar för personlighetaprincipen eller pers sonens rätt, att genom deltagande i allmänna öfverläggs ningar bewaka fin rått oh gagna det allmänna, Hur stor skilnad fan wäl finnas mellan den, fom har 10 fyrs far och den fom har endast 9 eller mindre? Men hem: manscgaren får rösta om han ej har fig åsatt mer än 1 enda jyrk. Hans förstånd och skickligbet mäste således lige ga uti eller följa med hemmanet. Begge dessa ftadgans de äro småaktiga ja! werkligt fyrkaktiga. Författningen, ehuru widlyftig, är på flera ställen os fullståndig och otydlig. J synnerhet är den 58 I eller den s. k. fyrkparagrafen det. Kommitterade hafwa ej wårdat sig, att med ett enda exempel upplysa, hur wid beräkningen af fyrkarna för i mantal ide fatt jord, ins fomft af arbete m. m. m. m. borde gå till wäga. De, fom uppsätta eller redigera författningar, kungörelser m. m. borde wäl befinna, att dessa skola åtlydas och werke ställas samt således begripas af en mängd menniskor, hwars förståndsodling och underwisning i i alla tider blifc wit få oförswarligen försummad, och således göra dem få tydliga fom möjligt, men — J formuläret Litt. B. finnes, enligt en fommunals stämmas beslut, utskylder påförda personer, nemligen 30 öre på man och 15 öre på qwinna, utan att gruns den för denna beskattning på något ställe i författningen anföres. Men det synes, som skulle således en löntagas re och en hemmansegare få betala till kommunalutskyl der icke blott efter sitt åsatta fyrktal, utan äfwen för personerna i sitt hus. Att denna beskattning icke afjer utgifterna för Nattwardsbröd och win, kan man sluta af jormuläret till Debetsedel, der enligt Kyrkstämmas bes slut den manliga personalen, utgörande 11, finnes debis terad till 50 öre pr man, men ej alls den qwinliga. Kommitterade synas ej hafwa ihägfommit, att paftos rater finnas, fom bestå ar 2 å 3 fotnar, af hwilka alla en pastor får fin lön och i hwilkas kommunalutgifter han således rättwisligen bör deltaga och ite blott i den sockens, der han bor. Men härom finnes i Författnins gen ingen föreskrift. Men, att han kan få betala mera i kommunalutskylder för en socken, af hwilken han upps bär mindre lön, oaktadt utgifterna för denna uppgå till lika eller till och med mindre belopp, är ofwanföre mir sadt, wid förhållandet med löntagare. Många flera anmärkningar kunde göras och några hafwa redan mid pågående Riksdag blifwit gjorda mot Behållning Rmt Rdr 7,242: —