IFecto:revy. Följande anckdot berättad hafwa tilldragit sig inom konseljen, en stund före det ögonblick, då H. M. Konuns gen underskrej representationeförslaget. Då Konungen inkom i konseljen, skoll han hafwa funnit konseljledamöterna grurperade här och der i salen, med unrvck af en wiss oro. Konungen, fom emellertid tagit plato wid bordet, uppmanande Statsråderne att sätta fig, men Juftitie Statominiftern förklarade att, fom de befarade att H. M. Konungen möjligtwis skulle må gra fin underskrift, så bade hela Statorädet fattat det beslut — att enhälligt resignera, hwarföre de wille först inhemta H. M.:is tanke i afjscende på det förslag, som nu skulle undertecknas, innan de intogo sina platser. Konungen skall efter denna förklaring en stund helt tyst ha betraktat dem, hwarefter han med ett smålcende lär rer hafwa yttrat: werkligen, nå, jå sätt er då nod, gubbar. — Sort derefter war förslaget undertecknadt. Man fer således att större enighet eristerar inom Konseljen, än bwad som kan ästadkommas hos Gotlands Läns K. Hushbållningss Sätffap; ty wid sednaste fame mankomsten tockes ite allenast oro och ocnigbet utan full: komlig anarki råda inom detta Sällskap. Och hwad war orsaken? Jo landtbrukeskolan skulle denna gången was ra föremål för ett anfall. O. Pettersson Burge hade nemligen wäckt en motion, att Hush.-S. skulle anslå medel för beklädnadehjelp åt behöfwande elever wid Candts brufoskolan, och denna motion wille begagnas ar några personer såsom ett medel för att söka fråntaga föreftåns daren för skolan någon del ar statoanslaget till tensamma. Härwid skulle naturligtwis uppstå ordkrig. och detta utes blef heller icke. Man urpbjöd å ömse sidor hela fin pars lamentariska förmåga att öfwertvga åhörarne om riktig: beten af fina äsigter, hwarwid onwändes synnerligast det tunga artilleriet eller personligheter. För att emellertid ästadkomma en påräknad werksam diversion emot För walin ingsutskottets utlåtande, fom war af följande ins nehäll: Sedan motion blifwit wäckt den 3 Juli förlidet år, om årliga klädesslitningspenningar föt tärlingarna wid länets landtbtutoskola, vå det årswen mindre bemedlade bland allmogens söner der måtte funna urpehålla fig och draga gagn af underwisningen, få bar utskottet efter öfwerläggning i frågan hos Sällskaret beslutat tilllorka, att dolika betlädnads-stipendier måtte eislawtdare af Sällskapets medel utgå, att med beiopp aj 25 Ror Rmt tilldelos hwarje, af skolans Jnspectotr, Föresiåndate och Lärare för sådant stipendtums åtnjutande sörslagen lärling. Wisbo d. 26 Jaruari 1863. På Förvaltnings Utskottets wågnar: H. Wöhler. C. Liljequ ist. inlemnades en så lydande skrifwelse: Med anledning af O. Pettetesons inom HusbållningsSällskapet wäckta motson om premers bewiljande åt lärjungarne wid Länets Landtbruksskola, få undertecknade söreslå att säwida medel dertill funna togas af det ar Kongl. Maj: nådigst bewiljade anslag til skolans upvrätthållande, åt tre elever i hwardera af skolans twenne klasser lemnas primiet å 70, 50 och 30 Rdr Rmtat mon af wisad flit, skickligbet och godt uppiörande. Defa premier utdelad på förflag ar Förestånda-en och Läraren, efter stvtelsens bepröfwande och endast åt Gotänningar. C. Oocar of Klint. Carl Herlitz. C. W. Gardell. Johan Ekelund. Jeb. Wahlgren. Om jag äfwen skulle abstrahera uttrocket i denna skrifwelse: åwida medel dertill kunna tagas aj det af g f