Sawarföre äro presterna alltjemt föremål för tidningarnes anfall? En insändare i Göteborgs Handelstidning Har frams tastat denna fråga och sökt befwara den på ett fått, fom framkallat erinringar från Handelotidningens sida. Wärt inskränkta utrymme tillåter oss icke att i dess helhet hwars fen meddela ins:s artikel eler genmälet derå; men wi anse oss derjöte ide böra alldeles förbigå frågan. — Ses dan inf. hemställt om presterna i allmänhet äro föraktligare i sitt uppförande än andra samhälloklasser; om de hafwa mindre josterlandekärlek, mindre redbarhet, mindre famwetsgranuhet än andra medborgare; om Pe utmärka fig framför andra genom flärd. yppigbet, länsinne och jajäånga; om de framför andra gjort fig kända för grofs wa laster, såsom dryckenskap, otukt, oärlighet, wåldjams bet, o. s. w.; om andra embetemän, såsom domare, läkare, militärer, borgare och bönder iakttaga ett i alls mänhet aktningowärdare uppförande än presterna; — om prelaterna Reuterdahl, Bring, Annerstedt, Rundgren äro mindre uvvlosta, kunniga, redbara, sosterlandeälskande, ån ber Björck, Schwan, Muren, Heurlin. Mengel o. s. w., — yvilket allt inf. betwiflar, få yttras widare bland annat följande: — — — — — — — — — — — — — — — — — — -Det måsle finnas någon särskild orfak til det presthat, om sålunda uppenbarar fig i tidningarne. Jnsändaren tror eck att detta har icke är få narcket rit tadt mot prefterna versonligen, fom mot den låra, ywilken de predika. Det är läran om synd oh nåd fom är få motbjudande för yrr tioningsskrijware. OM litwäl är det just denna läran fom bar omskapat weriden; denna samma lära predikades af Ktistus och bang orestlat; för samma tära hajwa tusentals martyrer usgjutit sitt blod; samma lära, renad från mensk:ina tillsatset, bar åter pblifwit framdrogen af Luther ech andra fromma predikan:er intill wåra dagar. Men nu börja många anfe denna lära gammalmodig. Det war egentligen Aitoubladet fom på 1830-talet började från Toskland infolportera Sttaussssiska äsiater, och i dess fortipåt hafwa sedan tidningarne i allmänhet wandrat. Nå gäller det att draga ned Kristus til en blott menniska, och deremot upphöja fyndiga menniskor till gudar; med ett ocd att wända upp cd ned på bela bibelns låra. Den noa tidens profeter, en Boslröm, Ljungteva. Cromer, Lilja, Selander, W. R., Hallin m. fl. gälla i mångas tanka mer än Kristus oh hans avostlar. De tallas upplysningens och sanningens målemäån, medon Kristi lära kallas obskurantism. Om nu piesterna, i fäder för att predika den gammalmodiga läran, mille förfunna det noo ljuset, wille sörneta Kristt gudom ech bidelns gudomliga ursprung. wille nedrifwa den krist liga tron och predika en ytlig fedetära ti fäller, få tror insänren beftämdt, att tidningeskrmiwarne snart skulle försona sig med presterna och ertänna dem wara marken bättre eller sämte ån annat folk. Men sålänge presterna ide wilja öfwergefwa den gamla trosläran. torde tvål presthatet komma att ferfara, och presterna så wål underkasta fig det. Emellertid wore önsklirt, att firiden i udningarne kunde föras om sak, utan att petsenerna detuti förmyaet inblandades. Det wore godt om man kunde komma derhån, att erfäna äfwen hos vresterna ett samwete och en öfwettogelse. Då skulle de wisserligen sörja ölwer den noartidens sörwånda ritining, men personligen icke bafwa någonting att beklaga fig ölwer. m. — — — — om a — — mV —— —— — -— — — —