(Jnsändt) Om Riksdagar. Många hyjsa goda förhoppningar för framgången ar det hwilande förslaget till en reprejentationoförändring. Man tror, att om den kraftigt understödes af regeringen Adel och Prästerskap ej skola wåga göra något widare motständ mot densamma. Deruti torde man dock bedras ga fig. Wäl wore wisserligen, om den ofta hufwudlösa sjeljstrijwenheten och den wanligtwis oerjarna och oprafs tiga lärdomen förlorade fin exelufiva reprefentationsrätt — blott ide förslaget till en ny Rikodagsordning blijwer ett få falladt: Rommitesarbete, wid hwilket man i fe: nare tider blifwit wand att fästa begreppet om onödig twvidlyftighet, ofullständigbet, twetydighet, oreda och otyds lighet: — blott, att Borgare och Bondeständet blifwa få eniga, att de ej qwäfwa siit eget joster och blott icke den önskade reformen öppnar för fort spelrum för li: bertinisterna på alla orter, att tillprata fig de flesta rikodageplatserna. Olyckligt wore deremot om förlaget till årliga ritsdagar, på 3 eller 4 månader, utan pro: longation, skulle gå igenom. Ty wåra Rikfsdagsftortalare, jag menar, stora talare, skulle på denna forta tid icke ens hinna uttala fina tankar om de frågor och motioner, hwilka troligen skola förekomma i större mängd