ning utgör en sjundedel af hela Rikets, utan också för kommunikationen med den vigtiga ön Gotland. Behosvet af dem för hela sydöstra Sverge, har också långt förut blifvit insedt, och preliminära undersökningar, på särskilda kommuners och enskildas bekostnad, verkstälda i sträckningar dels till Westervik och dels till Oscarshamn, liksom ånnu en bibana blifvit ifrågasatt från Wexjö till Kalmar. Ju kortare, genom stambanans ostliga riktning dessa nödvändiga bibanor sålunda blifva, desto lättare och till större antal skola de också uppstå. Vidare skulle, genom banans dragning åt öster, ungefärligen till midten af landet mellan Wettern och Östersjön — och endast härigenom — det vilkor uppfyllas, som Eders Kongl. Maj:t, i Dess nådiga proposition år 1856 till Rikets Ständer bebagat frambålla, såsom vid anläggandet af statens stambanor väsendtligt, att nemligen de icke böra i en längre sträckning framgå parallelt med närbelägen segelled; utan företrädesvis genom orter, hvilka genom sin aflägsenhet från vattenkommunikationer af dessa icke draga någon fördel — en åsigt, hvars fulla riktighet är satt utom allt tvifvel. Slutligen skulle, genom stambanans ostliga riktning. kunna tillgodogöras de rika skogstillgångarne på gränsen mellan Östergötbland och Småland, som nu befinnas nära värdelösa. I detta afseende vågar Hushålln ings-Sällskapet underdånigst åberopa de upplysningar som till ofvannämnde Kongl. Jernvägs-Kommiu blifvit från denna och närmast angränsande orter lemnade; hvarjemte Sällskapet, med anledning af hvad derom förekommer i Kongl. Kommitteens underdåniga betänkande, tillåter sig anmärka, att den såsom ifrågasatt omnämnde kanallinien mellan sjön Åsunden och Östersjön icke för närvarande har någon utsigt att komma till stånd, utan blifvit lemnad åsido till följd af de stora svårigheter företaget mött. I djupaste underdånighet vågar Hushållnings-Sällskapet hos Eders Kongl. Maj:t anhålla, att nästa jernvägsanläggning, hvartill anslag af Rikets Ständer kan komma att äskas, förutom till fortsättning af redan påbörjade stambanor, måtte blifva till en bana från Katrinebolm till lämplig punkt på södra stambanan, så vidt möjligt är öster om Sommen, eller annars med en så ostlig riktning genom Småland, som lokala förhållanden och fästadt afseende på hela Rikets sanna fördel kunna medgifva. Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärdar , Stormägtigste, Allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts underdånigste och tropligtigste tjenare och undersåte: B. de Marc. Ordförande i Calmar L:s Norra Hush.-Sällskap. Carl Rydström. Sekreterare. a