och utföll allmänna omdömet om dessa års fförd sålunda, att den ansågs år 1856 wara ymnig med medelmåttig foderafkastning, år 1857 medelmåttig med jemwäl medels måttig fodertillgång, år 1858 en tredjedel under medels måttan samt foderskörd under medelmåttan, 1859 en tredjedel under medelmättan med joderajkastning wida uns der medelmåttan, samt år 1860 god med ymnig foders tillgång. Då årliga förbrukningen för hwarje person antages uppgå till 2:ne tunnor spanmål, hwaraf I hwete, å råg och 3 forn, få skulle för hela länets folkmängd hafwa åts gått år 1860, då denna folkmängd steg till 49,760 mans talsskrifne personer, i det närmaste 100,000 tunnor, med den fördelning de särskilda sädeeslagen emellan, som nyss angifwiis. Sädesproduktionen i länet har under en längre följd af år ej allenast warit tillräcklig för innewånarnes eget behof, utan och lemnat tillgång till export, stundom icke obetydlig. Denna export har uppgått under åren 1856 och 1860, de enda under denna femårsperiod, för hwilka uppgifter derom här kunnat erhällas, under det förftnämns da, eller år 1856, till omkring 46,900 tunnor, och år 1860 till 351,714 kubikjot eller i det närmaste 55,800 tunnor. De trenne mellanliggande åren hafwa säkerligen ej lemnat få for export, fom de 2:ne nyss angifne, men dessa årg skördar hafwa dock alltid gifwit mer eller minds re öfwerskott utöfwer ortens behof. Handelspriserna å spanmål, det will såga de priser, som af producenterne erhållits, hafwa under dessa År wars rit mycket omwexlande. Sålunda utgjorde de i medeltal: DD SCS8 för hwete råg korn år 1856 27 Ror 50 öre 17 Rdr 16 Rdr 50 öre , 1857 19 å 20 Ror 15 Ror 12 å 13 Ror isos 17 å is Ror Il å 12 Ror 11 å 12 Mor , 1859 17 å 18 Rör 111 å 12 Ror 11 å 12 Ror 1860 20 Rdr 13 Mor 50 öre 12 å 13 Rör Til hwarje bebyggd hemmanodel finnes wanligen en mindre frukt: och blomsterträdgård inwid bostaden, samt å de större hemmanodelarne, synnerligast å dem, fom innehafwas af ståndspersoner, betydliga trådgårdss anläggningar. Hågen för sådana anläggningar har ins der senare åren icke obetydligt tilltagit, och dertill har mäktigt bidragit det i staden Wieby år 1859 bildade så kallade Planteringsgille, efter hwars mönster dylika gillen i flera af läneto socknar uppstått, äfwensom en af sällskapet D. B. W. i Wisby med betydlig kostnad ans lagd och särdeles mål underhållen trädgård. Då Gotländska jorden genom de ädla frukter den frambringar wisat fig wara i hög grad tjenlig för en utwidgad träds gårdsodling, är den nu waknade hågen för dylik odling en särdeles glädjande företeelje, såsom innebärande wackra löften om utwecklingen af en för landet nyttig industri. Antalet winterfödda kreatur under år 1860 ans ses hafwa warit ar hästar 9,221, orar och tjurar 9,550, for 12,600, ungnöt 7,900, får och getter 37.500 samt swin 5,900. Då fodertillgången under åren 1856 — 1859 war knapp, i synnerhet under de 2:ne senare, torde i ans ledning deraf antalet kreatur hafwa under perioden når got minskats. Ladngårdeskötseln härstädes flår på en gans ffa låg ståndpunkt och afkastningen af densamma är långt ifrån tillräcklig för länets behof. Till följd af den mindre goda fodertillgången åren 1856— 1859 woro handelspriserna å kreatur då toms ligen låga, så att ett par orar wanligen gållde 140 a 150 Rdr och en fo omkring 40 Rdr, men under år 1860 stegrades dessa priser med 40 å 50 procent. Vas dugårdeprodukterna hafwa deremot ide undergått någon synnerlig werling i priserna. De här inhemska djurracerna kunna anses wara af rätt god beskaffenhet och skulle säkerligen genom noggrans nare od) omsorgofullare skötsel blifwa betydligt förbättras de; men få länge fodertillgångend inskränkthet föranleder kreaturens utsläppande på bete tidigt på wåren och deras qwarhållande der till winterns början, såsom fallet wans ligen är, fan någon sådan förbättring ej wara att mäns ta. Till upphjelpande af nötkreaturoracen hafwa Ayrås hiretjurar blifwit införda. Den enda aren af husdjuroskötjaln, hwaraf winnas rrodukter till affalu utöfwer eget bebof, är fårskötseln, fom fortfarande bedrifwes i ganska witsträckt skala och lemnar wigtiga bidrag till landets årliga export med false tadt fött och ull. Den här inbemska racen lemnar gans ffa goda köttjår, och isvnnerhet wärderas de, fom begags na bete å de omkring Gotland belägna mindre öar och holmar. Till fårracens förädling underhålles fortfarans de ett kronojchäferi å Wisborgs kungoladagård. Bland buedjuren hafwa smittosamma sjukdomar under denna semåreperiod wäl stundom förmärkto och iill och med förorsakat ej obetydlig skada för enskilda perfor ner; men genom anwändande af tjenliga läkemedel famt förhindrande af onödig gemenskap med de angripna orter na har allmännare spridning af smittan undwikits, få att någon mera utbredd farsot icke ägt rum. Af fjäderfä förekomma här ganska allmänt de wans liga arterna, men skötseln deraf afser endast ortens behof. Likaledes är biskötseln någorlunda allmän, ehuru alltid i mindre skala. Os FF 8 — — 7) Dtseui .