af dessa smitoomar medfört nagom storre dodlighet; så, till exempel, war antalet af döde i kolera år 1856 ens daft 10 och år 1859 trenne. Befolkningen är temligen jemnt fördelad å länets yta. Utom i Wisby stad finnes ingen tätare sammanboende befolkning, om man ej i sådant hänseende will nämna landthamnarne, af hwilka Klintehamn år den folkrikaste. Hos folket på Gotland hafwa under senare tider likas som i Rikets öfriga delar andliga rörelser pågått, som stundom antagit en icke obetydlig utsträckning. Början derined har skett genom det få kallade läseriet, fom mas rit spridt öfwer hela länet och här medfört samma goda och dåliga följder, fom annorstädes; sedermera har baps tismen wunnit något insteg, då till def lärosatser år 1859 omkring 300 personer, i synnerhet i länets sydliga del, ansågos hafwa öfwergått. Någon lagligen organiserad baptistförsamling finnes likwäl ide i lånet; ej heller hafs wa försök till spridande af andra lärosatser förekommit, med undantag af proselytmakeri för mormonismen, som försökts i några församlingar, ehuru utan framgång. Om man anser fig funna bedöma befolkningens fed: lighet och laglydnad af antalet för brott häktade perfor ner, få befinnes det, att detta läng folkmängd i sådant afseende intager en ganska fördelaktig fällning. Antalet för större och mindre förbrytelser i härwarande länsfåns gelse inkomne har nemligen utgjort: år 1856 60 st., hwa raf 17 födde utom Gotland, 1857 39 15 d:o, 1858 39, 17 d:o, 1859 1, 12 d:o, .. 1860 26 s, i. 8 d:o, Bruket af spirituösa drycker har mycket aftagit, hwartill wäl hufwudsakligen bidragit den omständigheten, att husbehofsbränningen, till följd af en förändrad lags stiftning, härstädes helt och hållet upphört, äfwensom att priset å bränwin betydligt ökats. Likwäl förbrukas här en icke ringa mängd spirituösa drycker, hwilket ådagalägs ges derutaf, att under år 1860 härstädes tillwerkades 19,767 kannor bränwin samt infördes 78,710 kannor bränwin af spanmål och potates jemte tillsammans 58,827 skålp. kognak, arrak och rom. Till kläder begagnas bland allmogen, af karlarne mest wadmal samt af qwinnorna så kalladt werken, förs färdigadt af ylle och bomull, så wäl detta som wadmaln ett föremål för allmogens allmännaste och förnämsta husslöd. Smaken för främmande tyger är likwäl mycket allmän, i synnerhet bland qwinnorna. Någon egendoms lig snitt å klädedrägten finnes ej antagen. Från äldre tider hafwa flera flags folknöjen här was vit brukliga, hwilka bibehållit fig och fortfarande utöfwas. Sådana äro bollspel, få kallad pärk, kastning med flata stenar efter bestämdt mål, mwarpfaftning7. Utom dessa de mest brukliga lekarne förekomma äfwen kapplöpning, att störta slång, draga hauk med flera. — Owanligt är ide att under den wackrare årstiden en sockens yYynge lingar och män samlas för att hålla wåg, hwarwid allmän täflan i dylika lekar eger rum, och stundom häns der, att en socken utmanar en annan till sådan täflan. Att dessa lekar bidraga til utwecklande af ett friskt och hurtigt lynne samt kroppslig färdigbet är gifwet; och ur sådan synpunkt är och deras bibehållande en önskwärd sak, likasom tillwaron af desamma utvifar en inneboende lifligs het och raskhet hos folket, fom är att wärdera. På Gotland funnos år 1859 sockenbibliotheker äinråttade i 7 socknar, hwarförutom 11 dylika woro dels påbörjade, dels beslutade. Då hwarje till wapenföring duglig man på Got land med högst få undantag är enligt lag skyldig att i landets förswar deltaga, till följd hwaraf alla män från 18 till 50 års ålder äro enrollerade wid härwarande nas tionalbewåring och till 30 års ålder hwarje år öfwas i wapnens bruk, hafwa särskilda föreningar till wapenöfs ning här ide uppstått. Bland de flesta af nationalbes wåringens kompanier hafwa dock få kallade föytteför: bund bidats, för öfning i skjutfärdighet mellan de års liga exercissammandragningarne, och år 1860 funnos 78 dylika förbund med tillsammans 2,398 ledamöter. Ett för längre tid tillbaka bildadt sällskap, Gotlands SBarp: fyttes och IFågare: Gille, fom har till fyftemål dels uppmuntrande af skjutfärdighet och dels rofdjurs utödande och det nyttiga willebrådets skyddande inom af lag Bes stämda gränfer, har fortfarande utöfwat fin werksamhet i berörde hänscende, hwartill i afseende på frjurfärdighe tens befrämjande hört anstållande af årliga täflingåföjuts ningar med priser. Hemmanen på Gotland äro i allmänhet ganska wäl och rymligt bebyggda. Boningshusen uppföras oftast af kalksten, fom är ett både billigt och waraktigt bygar nadsmaterial, samt förses numera wanligen med tegel tak; ladugårdshusen äro likaledes mest uppförda af fall: slen, oftast täckta med en i myrarne ymnigt förefommans de wärt, Ag (Cladium mariscus), fom lemnar ett taktäckningsämne af större waraktighet än halm. Den enda anmärkningswärda förändring i afseende på byggnadssättet,