milda Herrskarinna. Efter att der hafwa gifwit salut, aflägsnade fig fartyget och inlöpte i Wieby hamn fl. 3 9 under kanonsalut och harmonimusik. Wid skeppobron emottogs H. M:t af Länets Höfding, Djwersten Gyllenz ram, Art.-Bejälhafwaren Öfwersten dAlbedyhll, Borgs mästaren Matthiesen samt öfriga medlemmar af stater och kårer. Helsad med sång af Allm. Sångföreningen samt med blommor och lifliga wördnasbetygelser af en stor samling damer och at den talrikt församlade öfriga folkmängden, afreste H. M:t genast och direkte till Fridz bem. — Jbland H. M:tos uppwakin ing och öfriga swit befinna fig Hoffröken Ramsay, Kammarherren Skjöldes brand, Vicarien Studach, Lifmedikus Grill, Första Kams marfrun M:ll Zid m. fl. — H. M:to wistelse på Gots land lärer denna gång komma att utsträckas till d. 31 dennes. — Förändring i Gudstjensten. Som wi cr: farit att större delen af allmänheten icke tagit notis om den förändring wid den allmänna Gudstjensten fom med inträdet af nästa kyrkoår tager fin början, hafwa wi härs medelst welat erinra och upplysa att twenne årgångar nya predikotexter blifwit af Kal. Maj:t genom nåd. kuns görelse af d. 26 Oktober 1860 påbudna att wexla om med de af ålder warande ewangelier och epistlar, få att desse endast hwart tredje år komma att på preditstolen uppläsas, hwarjemte den förändring i högmessoritualen blir, att dagens gamla ewangelium skall, jemte episteln, från altaret upplåsas, samt att efter Ara ware Gud eic. i början af Gudostjensten församlingen alltid sjunger första wersen af N:o 24. Det är d. 31 nästk. Nowems ber början sker med läsandet af de nya terterne, fwvarz af första årgången läses 1863, andra årg. 1864 och derefter 1865 åter de gamla, hwilka sålunda Aterkoms hwart tredje år. — Efterräkning. Då K. Mit anfett det wara af wigt att erhålla upplysning huruwida de andelar uts af afgifterna för minuthandelss och utffänfningssröreljen med bränwin och andra brända eller distillerade spirimösa drycker, hwilka enligt fal. förordningarne d. 18 Januari 1855 och d. 7 December 1860 iillfallit ej mindre hus: bållningsfällffapen i länen, för att begagnad till nyttiga ändamål för ett hwart län, än oc wederbörande fläder, för att till kommunala behof derstädes amvändas, alleftäs des blifwit till de dermed afsedda ändamål anwända, samt om med denna för kommunerna nya medeltillgång äfwen åstadkommits det gagn, fom med skäl kunnat påräknas, har K. M:t under d. 11 sistl. Juli behagat i nåder förordna, att dest befallningshafwande i samtlige länen skola från wederbörande infordra och jemte eget yttrande i ämnet, till K. M:t i underdånighet insända tabellariska uppgifter, som för tiden från och med år 1855 utwisa, särskildt för hwarje år, dels det belopp, fom på ofmwan: anfördegrund it:illfallit wederbörande hushållningsfällftap eller stad, dels och de ändamål, hwartill dessa medel blifwit ans wända, hwarwid, för de fall att medlen ide blifwit i färs skild redowisning upptagna, utan ingått till andra fos: for eller förut bildade fonder, upplysning bör meddelas, hwad hushålllninge sällska pen angår, om defa fonders tills stånd wid 1855 års början och wid 1861 åro slut, samt, i afscende på städerna, summariskt för hwarje år under nämnde tid de belopp, fom af andra medel influtit, til de kassor, dit bränwinemedlen ingått, samt de utgifter, som derifrån blifwit bestridda. J sammanhang härmed har K. Mit i nårer befallt, att, i den mån sådant ske fan, upplysning jemwäl bör meddelas om den inkomst, fom wissa siäder tillfallit deriz genom att minuthandelsoch utskänkningsrörelsen rätt, utan föregången auktion, med magistratens begifwande öfwertagas af särskildt bildade bolag, hwilka, efter hwad kändt är, till förmån för kommunen i allmänhet afstätt större eller mindre del af den å rörelsen uppkomna bes hållning. — Borgerståndets talman. Sedan hr C. F. Wern afböjt att Åter blifwa wald till rifodagaman samt borgmästarne Gråå och Stolpe ej blifwit återwalda, flyga gissningarne hit och dit om hwilken som i borgerskapet stall föra klubban. Man har naturligtwis i första rums met gissat vå hr Schwan, men han tros ej wilja mottas ga den trägna befattningen, helst vice talmansstolen lems nar mera frihet och ite beröfwar fin innehafware rätten att lysa genom deltagande i diskussionen. Som ett eget uppslag i frågan förtjenar följande anföras ur Frihetd wännen: Då grundlagens ordalydelse icke binder reges ringen wid ett wal inom ståndet, lärer man derföre till och med ifrägasatt att någon, fom icke är wald, kunde blifwa nämnd. J få fall skall man hafwa tänkt på förs ste expeditionssekreteraren L. J. Lowen, fom utan wi: wel mer än de flesta besitter alla de egenskaper, fom ers jordras på en ordförandeplats, lugn och owäld, skarp upps fattningåförmåga, omfattande kännedom om former, lagar och förordningar, ett lyckligt och redigt sätt att göra frams ställningar samt ett personligt wälwilligt wäfen fom wins ner dögaktning och tillgifwenhet hos alla utan afseende på partimeningar. — Ur ett bref från en passagerare ombord på ångfartyget Carlftad till tidningen Nya Dagl. Alleh., daleradt d. 13 sistl. Juli, läses följande: 7