Utrikes. Hamburg d. 15 Juli. Slaget wid Richmond stod under 4 dagar, och slöts med unionisternas nederlag. Richmond illuminerades. Separatisterna togo 12,.000 unionister, MacClellans hela belägringetrain famt lifs: medel för tre månader. Newvorks handelscorps har lof: wat understödja Lincoln. En kris inträffade på Newvorks börs den 3 och sänkte fonderna 3 å 5 procent. De or: leanska prinsarne hafwa återwändt till Europa. Twå unionsgeneraler tillfångatogos. Enligt telegramm till Times från Newyork af den 1 Juli war man der myctet ifrig att få nyare nders rättelser från MöClellans här, emedan man tredde att wid Richmond förefallit ännu en drabbning. Presidenten Lincoln hade utfärdat ett uppbåd af 300.000 man (i wårt telegramm uppgafö antalet till blott 30,000, Mrwvil: fet ockjå föreföll nog ringa). J samma telegramm förs måleg, att förnyandet af anfallen på Charleston denna sommar blijwit uppgifwet. Beskjutningen af Wickeburg wid Mississipri hade begynt. Rörande den redan bekanta bataljen wid Richmond förmäla telegammer från Newyork af ten 2 Juli att Mlellan blef drifwen ur fina pos stationer få wäl mid White House (en for wapens och waru-depot) fom Pamunkev. Krigosekreteraren hade pe remtoriskt förbjudit effentliggörandet af dessa underrättels fer, hwaraf svnes att stridens utgång warit afgjordt olyckz lig för unionisterne. För öfrigt säga telegrammen, att enligt en till Newvork d. 28 Juni ankommen deqsesch hade MClellan sjeli och ide separatisterna börjat striden den 25 genom att låta en division på morgonen göra anfall för att kunna längre framskjuta sina förpester, hwilket äfven wid middagotiden skulle lvyckats honom, men sedan dess saknar man alla officiella underrätelser från Mclellan. Man wiste att Beauregard war på wåg till Rid: mond med en betydligare slyrka för att förstärka derwarande armeen, men huruwida han deltagit i slaget är ännu owist. Deremot gifwa berättelserna wid handen, att ges neral Jackjon just mar den, fom d. 26 anföll MClellans bögra flygel. Han siod som bekant i westra Virginien, hwarifrån han hotade Washington, få att nyligen tre armåecorpfer blifwit förenade under General Pope, för att hindra hane widare framträngande åt detta Håll. Men emedan de wäntade honom här, har Jackion i i fäls let med en otrolig hastighet fört sitt jolk öfwer bergen och genom hjertat af Virginien för att falla öfwer general MClellano armk. En korrespondent uppgifswer Jacksons styrka till 35.000 man, men buruwida de alla hunnit till Richmond bataljdagarne är owist.