förstärkning; men wäl genom fin sedermera wisade Nils giltighet för den genomgripande reformen. Utan förmås ga att yttra fig i ståndet med något sammanhang, borde ban weta, att tiden är inne för honom att hwila på fina rikodagelagrare. — Aktieteckning. För att göra fortare resor med pafagerare och fraktgods från och till Wisby långs Gotlands westra kust, pågår sedan några dagar aftietets ning härstädes för inköp af en jernångbåt om 5 histars kraft, hwilken genast fan hilkomma och sättas i fart. Antalet aktier år bestämdt til 65 stycken å 150 Rdr imt. — Då tiden för teckning of de återstående aktierna upphör d. 13 dennes, torde de, fom wilja bereda frams gång åt detta för Wisby ganska nyttiga fommunifationds medel, skynda att anteckna fig och sålunda understödja det wackra företaget, fom onckligen kommer att, (förutom den fördel fom beredes wår hamn, att hafwa ett bog: fering8-ångfartyg att tillgå), på ett angenämt sätt fylla ett för Wisby, såjom badort, alltmera erkändt behof. — H. K. H. Prinsessan Eugenie lärer hafwa gihvit löfte om, att låta anbringa en landgångsbrygga utanför Frids hem, för fartygets t illäggning wid blifwande utfärder dit, eller till Högklint och Getswältan. — Gotlands Skarpfifytte: oh Jägare: Gille firade högtidsdagen d. 4 denneo på öfligt sätt. Utrymmet nekar of att i dag redogöra för förhandlins garna; dock få mi korthet nämna, att Kapitenen mid NRational:bewäringen J. P. A. Bolin wann Gillets pris, ett reffladt gewär ar 1860 års krigomodell, för skjutna 32 points, och att Olof Lindbom Gerungs i Ruthe med skjutna 33 points, hwarwid pricken 2:ne gånger träffades, tillwann sig Gillets för första gången utdelade medalj för skicklighet i skjutning. Uttjörligare i nästa N:r. — Gotlands Läns K. Hudshållnings: Säl: skaps ordinarie sammankomst och landtbrukomötet å Lenna egendom d. 3 dennes, war ganska talrikt besökt, och antalet af täflande wid plöjningen, äfwensom upps wisningen af kreatur, war större än föregående årens. Wi måste dock, för bristande utrymme, uppskjuta med widare redogörelse för de derwid behandlade ärenden till nästa gång. — Kongl. Bibliotheket i Stockholm har låtit utgå circulärer till Red. af landsortens tidningar. med anhållan att defe emellanåt måtte införa förteckningen på de äldre tidningsårgångar eller nummer, hwaraf K. Bis bliotheket är i saknad, och hwilken brist man önskar få afhjelpt genom inköp af det defekta. Jemte det wittids ningens annonsafdelning fullgöra denna begäran, fäste wi uppmärksamheten derpå, att hwarje än så litet bidrag till fullståndigande af samlingen mottages eller inköpes. — Bokhandelsnytt. Af Politift Tidskrift för Sweriges Allmoge har första häftet af årgången 1862 hitkommit, och innehåller: Historisk öfwersigt af Sweriges åldre regeringsformer och grundlagar. Före: tal till 1789 års rikodag. Ten Norska frågan. Of wersigt af den närvarande politiska ställningen. — Års gången kommer att utgöra 6 häften, hwartdera å 4 ark 8:o eller 64 sidor. Prenumeration kan ske antingen dis rekte hos nigifwaren, i. d. Rikodagojallmäktigen inom bons deståndet Samuel Odmann, adress Upsala och Hof gårdoberg, eller ock i bokhandeln och å postkontoren, med tillägg i sistnämnde fall af 50 öre rmt. Bibelns lära om Kristus. Samwetsgrann undersökning af V. R. Göteborg 1862. Denna nys ligen utkomna bok, framträder såsom ett nytt alster af det hos menniskan alltmera waknande forskningsbegäret i afseende på lifwets allwarligaste och högfta angelägenhet: def religiösa tro. Föri., som ställt fig på bibelns flånds punkt, för att derifrån behandla läran om treenigheten och om Cyristi gudom, låter dot härwid komma sig till last wäåsendtliga inkonseqnenser. Förf. will hafwa Jesus qwar såsom medlare och återlösare, på samma gång han förnekar hans gudom; han bewisar att bibelordet blifwit förfalskadt och bygger ändå på detta ord såsom Guds, lis kasom skulle Gud funna meddela en för menniskorna nödwändig och salighetswigtig underwisn ing oh på samma gång tillåta att den genom mensklig åtgärd fins ge blifwa en misswisning. fom ledde till fördömelse! Han antager Guds allwiohet m. m. och gör Gud till Försyn, och tror ändå på Dijefwulen. Han will sörswara förnufs tet, och tror ändå på syndafallet och på arisynden såsom ett den menskliga naturen inneboende förderf. Han tas lar om ewigheten och menniskans answar, och finner del ändå nödwändigt och möjligt, att menniskano räkning med Gud för ewigheten afslutes i tiden. Till Deltagarne i Student-feften i Wisby! Det är ej förta aånaen, fom Upfalas Studenter nals