Article Image
KIL VIPPA BP: Me MN I ME få wilja undandraga fig en utgift af 12 öre för 1000 Rors delaktighetesumma. Herr Major Asplund påslår, att Föreningens delegare icke warit skyldige erlägga 3 proc. af delaktighetsbeloppet, förrän från och med den dag de såsom Föreningens dels egare blifwit godkände; men att detta påjtående är ett misstag, wisar fig mid en uppmärksam läsning af regles mentet8 4 8. Der får: ÅFörsta inbetalningen af dem, fom bildat Föreningen, erlägges på den tid, fom Direks tionen bestämmer och twå månader förut genom Länets Tidningar kungöred. De fom bildat Föreningen äro inga andra än de, fom tecknat fig, och grunden för tele aktighet måste således till en början wara tetningåbes loppet, enligt hwilket Direktionen, genast efter HFörenin: gens konstituerande, kunnat och bordt infordra inträdess afgifter, eller de förutnämnde 3 proc., med hwilka ins trädesafgiften till Hypotbefäsdanken blifwit betäckt, och såmedelst hade den sa mycket omordade ränteförlusten ej kommit i fråga. Nu har emellertid så ej skett, och detta är icke delegarnes fel, utan Direktionens, fom ide ins fordrat afgiften förrän nu, hwarigenom det äfwen omöj: liggjorts för de tecknade, att blifwa godkände delegare i Föreningen; men någon ränteförlust fan omöjligen häris genom hafwa uppkommit för delegarne, såwida ide afs giften warit skrinlagd, hwilket man dot har allt skäl att betwifla, emedan under hela tiden lärer brist på mes del hafwa warit rådande. — De handlingar, på hwilka lån bewiljades den 16 April lärer hafwa warit grans stade utan anmärkning, och borde sälunda ide hafwa behöft någon komplettering. Af det i Tidningarna intagna protokollsutdrag, rö: rande Domarens i Norra häradet åtgärder, kan man swårligen finna att Direktionen, såäsom Major Asplund fär ger, gjort fig till åklagare; den har derigenom endast ofs fentliggjort ett förhållande, fom i hög grad menligt ins werkat på Föreningens skyndsamma framgång och ut: weckling till delegarnes nytta; och ett sådant sleg borde wäl ide wara förtjent af klander och ogillande af en Dircktionsledamot!? Herr Majoren Asplund, som säger sig welat och ännu will Föreningens framgång, klandrar likwäl alla de åtgårder, hwarigenom denna framgång welat påskyndas eller befordras; ty hade ej anmälan til inträde i Banken fett förrän lånehandlingar till å million inkommit få hade några lån ide kunnat utlemnas i år, få framt ej de föfande bott i födra häradet, emedan i norra häradet lära wäl delegarne få wänta på lån, fes dan Domaren derstädes tillkännagifwit att han emellan Tingets början och desi aflysande ide anser fig böra eller kunna expediera gravationobewis. På den återflås ende tiden emellan Tingen, utgörande 14 å 20 dagar anser ban fig werkligen wara skyldig utfärda sädane bes wis; men då bemälte Domare inför såwäl Jnstitie Cans sleren fom allmänheten andragit, att han på 5 dagar endast medhinner att expediera ett bewis, få måste man deraf komma till den slutsatsen, att femhundrafemtio dagar erfordras för expedition af de begärda 110 gras vationsbewisen. Lyckligtwis lärer få ide wara förhåls landet i werkligheten; och med den kännedom man eger om Häradoehöfdingen v. Strussenfelts förut wisade nit och intresse för åstadkommandet af en gotländsk Hypothekss Förening, måste man antaga, att ofwannämnde hans yttrande tillkommit af förhastande, eller i en öfwerretad sinnesstämning. Rörande Major Kyllanders i N:r 22 af denna tids ning införda genmäle är icke mycket att tillägga hwad fom redan yttrat är. Hr Majoren har allt sedan Föres ningen konstituerades, kämpat broderligt och förundrands wärdt sammanstämm igt med hr Major Asplund; wi bes klage dock att wi icke kunne derwid finna andra åsigter hafwa gjort fig gällande, än sådane fom warit ogynfams ma för Föreningens framgång. — Major Kyllander åberopar reglementet och frågar, om det skall lända till efterrättelse eller ej — talar om att orbningen för Hypothefs:-Föreningens werksamhet är föreskrifwen i def reglemente och att bwarje fleg på sidan derom måste förs ringa delegarens såkerhet och föreningens fredit. Den oinwigde skulle härigenom kunna förledas till den fluts sats, att mojoriteten inom Direktionen widtagit åtgärder, stridiga mot reglementet och äfwentyrande Föreningens säkerhet och kredit. Detta har br Majoren likwäl hwars fen förmått uppgifwa, mycket mindre bewisa. Twertom intygar hr Majoren motsatsen då han yttrar: Nu har emellertid några sådana fel, fom äfwentyra Föreningens framgång ide blifwit begångna. Härefter kommer Mas jor Kyllander till teckningen i Hyrotheksbanken och oms talar de dermed förknippade onödiga kostnader och räntes :lestet (i werkligheten inga, såsom wi ofwan wisat), men-, säger han, defe äro i jemförelse med den ofants liga fördel Föreningen kan tillskynda provinsen, af få underordnadt wärde, att de ide förtjena en förre uprmärksamhet. — Widare yttrar hr Majoren: Hypos thefö-JFöreningeng hufwudändamål, att skaffa amorteringss lån mot inteckningar, få beskaffade fom reglementet föres skrifwer, bar jag fökt att, få mycket i min förmåga fått, beforda; och emot alla utflygter utom dessa gränfor har jag protesterat. — Då wi känne fullkomligt, att majos riteten inom Direktionen alltid haft för ändamål att få skyndsamt fom möjligt skaffa delegarne amorteringslån,

12 juni 1862, sida 3

Thumbnail