eftersinnande, att jag ide egde rätt att widtaga en sådan åtgärd, få wida icke få stora felsteg begingos inom Ddircfks tionen att jag med detsamma anjåg mig böra utgå ur föreningen, då det äfwen blifwit min skyldighet mot mi na principaler, att gifwa dem ett warningsord om faran. Nu har emedlertid några sådana fel, fom äfwentyra föreningens framgång, ide blifwit begångna. Majorites tens fattade och utförda beslut: att göra anmälan om teckning i Hypothekobanken, innan föreningen egde en enda godkänd delegare; och att reqwirera penningar, innan motswarande lånehandlingar kommit direktionen tillhanda, kunna endast föranleda några mindre nödiga kostnader och ränteförluster; men dessa äro, i jemjörelse med den ofantliga fördel föreningen fan tillskynda prowinsen, af få underordnadt wärde, att de ide förtjena en större ups märkjamhet än den jag egnat dem genom en reservation till protokollet. En sådan upvmärksamhet har jag äfven wisat direktionens första steg på den beträdda åflagaresbanan. Hypotheksföreningens ändamål: att skaffa delegarne amorteringslån emot inteckningar, så beskaffade som reglementet föreskrifwer, bar jag sökt att, så mycket i min förmåga stått, befordra; ech emot alla ufflogter utom dessa gränsor har jag protesterat. Sådana äro de enkla reglorna för min werksamhet inom direktionen; och hwarje bittills wunnen erfarenhet har befästat min öfwertygelse om nödwändigheten att widhålla desamma. Nygård d. 24 Maj 1862. A. Kyllander.