Jnsändt. Wår ambulerande Ppravbet, Kaptenen, har under den sednare tiden genomrest wår O, talat sitt hjertgriponde afskedsord till själssörwandter och giwit systrarna bland dessa fin än meta hjertgrtpande ajskedskyss. Swårligen lärer hädanefter nåaon Prophet med hans ölnaturliga gåfwor omma att uppträda härstädes, såwida Festerlandestiftelsen, fom med fullaste skäl fan anses såsom ett Prophetmagasin. ej af barmhertighet sänder någon annan i hans ställe; ty wid denna stistelse är det egendomliga att bearta, att få snart någon perfon erhållit dess uppdrag, more han eck den mest råa och ofunniga hamnbuse, har han såmedelst oc undrått en högre smörjelse d. w. s. Andans gåfwor i fullaste mått, ywarom ingen. fom med desse uttorade stått i någon beröring, fan wara okunnig. enär de kraftigaste försärringar derom utgått från deras egna munnar mid alla deras föredrag. Du fan lätt föreställa dig, benägne :äsare. hwilken allwarlig andans tuktan den för sitt btvgsamma och anspråkslösa finne få allmänt kände och aktade Kaptenen måst underkasta fig, då han. fin blygsamhet till trots. nödgats i egen person draga fram med sitt rredittj och med ljudelig röjt uttala def innehåll för det förwånade folket. Enahanda måste förbållandet hafwa warit med hang lika blygsamme och anspråtstöse medarbetare i ordet, desse Conventikelns Cnglar. bland hwilta wi endast wilja påpeka de store namnen: Rechnitzer. Fosterlandsstiftelsens mångfärgade blänkjyr; — Swensson den store. den nu mera fullkomliat syndfria fmedbammaren. alla rättroendes såkallade Farbror; — Swensson den (lille, deliriwisionären; — Pettersson lästbultaren, fom, utom många andra kraftiga gerningar, medelst kritstreck på golfwet i ett rum utdrifwit djefwulen från många, fom af honom woro befatta och derföre fallad andebeswärjaren. m. fl. — Ale desse äro smålänningar af ätia fullblodsrace. Då desse nu mera tostnat, och Herr Kaptenen är sinnad att lemna orten, anhålle wi. med den aktning man år skoldig ect utomordentligt sändebud af det slaget, att han måtte fixera fin wäldiga anda t några af fina tåreeller afskedotal fåmedeljt, att desse ordagrant aftryckas och utdelas till de ende rättroende, dem till en synnerlig andans bugnad och wederqwickelse. Med denna önskan bjude mi Herr Kaptenen wårt hjerltiga: Farwäl! och önske att en gynfam nordojt må fulla seglen på den farkost. fom kommer att wagga honom — få hoppas mi — oskadd och wälbehållen til bamnbryggan i Carlskrona. Må han länge långe trijwas derstädes.