Revisionsfrågan. Aftonbladet wäckte nyligen ett förslag om fria Pons ferenser till förberedande af revisionofrägans lösning, hwils fet förslag i allmänhet tyckes hafwa inom tidn ingspressen funnit erkännande, och Norrköpings Tidningar för den 15 dennes meddelar en artikel i ämnet af hufwudsakligen följande innehåll: vAllt måste göras om ifrån början. De bestående föredragen måste upplösas, rikoakten af 1815 öfwerkorsas och allt ställas på den fot sakerna hade före förklaringen i Eidswold. Å Swenska sidan får man afsäga fig äns da till de ottersta anspråken på supremati, mista ända Lidl sista skymten af eröfringoglorian; å norsk sida åter får man slåppa efter ett och annat under tidernas lopp wunnet öfwertag, afstå ifrån mer än en fördel, tilfommen genom efterlåtenhet å swensk sida. Men man skall härigenom skaffa sig fria händer, att röja fältet rent från gammalt ogräs ech bereda det för ett nytt utsäde, att låta de gjorda erfarenheterna under den förflutna tiden af fören ingen komma till godo wid skapandet af ett nytt förhållande. Till grund för det nya fördraget bör lägs gas de båda staternas lifberättigande i nationelt begrepp, endast modifieradt efter den enad numeriska öfwerwigt med afseende på skyldigheter och rättigheter. Det förfta fom skulle åtgöras wore upprättandet af ett föreningsjörslag af ren, abstrakt natur, i hwilket ej finge inrymmas nås got af det specielt nationella hos någotdera af de båda folken, hwilande på allmänna, statsrättsliga grunder och den allmänliga folkrätten. Derigenom finge man en ut gångspunkt, fom ej kunde å någondera sidan misstänkas för partiskhet. För åstadkommande af ett sådant fördrag borde båda läåndernas rättslärdes werksamhet anlitas. Ordnandet af denna werksamhet kunde öfwerlemnas åt dem sjelfwa, ehuru kanske bäst wore om den skedde uns der gemensamt sammanträdande efter förutgående förbes redelser. Winsten af ett sådant fördrag skulle äfwen was ra den, att man gjort ett förarbete till en förening emels lan alla tre rikena — en skandinawisk union, ty det är naturligt, att uti ett unionsfördrag af den allmänlighet, fom det föreslagna, äfwen kunde inrymmas platå för en tredje stat, när sådant kunde ifrågakomma, utan att då saten behöfde från början omgöras. Sedan ett sådant förslag till unionofördrag blifwit uppsatt och tryckt, wore pressens och den allmänna opinionens tid inne att under kasta det en allwarfam granskning och pröfning. Först efter Detta förarbete skulle Aftonbladets förslag widtaga, eller det friwilliga unionsmötet emellan politiskt bildade och unionswänligt sinnande män från båda länderna. Defa borde wäljas, de swenske wid allmänt möte i Sto holm, de norske wid ett sådant i Christiania. Deltagans det i dessa möten kan ske antingen skriftligen eller perions ligen, det förra genom bewittnade röslsedlars insändande till någon af tidningsredaktionerna i Stockholm och Ehris stiania. Berättigade att wid mötet närwara äro alla fulls myndiga män, fom erlägga bewillning efter 2:a artifeln i Swerige eller deremot swarande ffattebidrag i Norrige. De fålunda utvalde sammanträda derefter på öfverenss kommen tid, och dem åligger att ytterligare granska förs slaget, att i detsamma införa de natiouella specialiteterna, bestämma andelen efter numerisk proportion i de gemens samma stadsutgifterna m. m., och det sålunda wunna res sultatet af sammankomsten underkastas ny granskning och pröfning af pressen och nationerna. Det så tillkomna för: flaget är naturligtwis ännu endast en tanke, fom saknar sitt warde. Men derwid möta mindre swårigheter. Wid swenska rikodagen skall den uppträda i form af motion och wid norska storthinget på sätt der öfligt är. Det stora är då åtminstone wunnet, att båda folken förenat fig om ett gemensamt förslag till unionsjördrag, att res geringen blifwit frikallad frän de obehagligheter, fom wäns tade den wid meddelandet af wägran å norrmänuens sida att ens deltaga i någon revision, samt att åt dessa lemnas tillfället att komma ifrån de föga mindre obehagliga följderna af denna deras wägran.