ket arbetar och förtjenar än att det gör intet? — Hwil: fet är wäl bättre, från mensklig synpnnkt betraktadt, ans tingen att sjömannen arbetar i sitt yrke ombord i ett godt fartyg, med god kost och beklädnad, under den kalla wintern, eller att han, såsom nu ofta är fallet, går oms kring knutarna och swälter, sedan han förtärt fin foms marhyra, eller lefwer i ett mefitiskt näste, som wanligen saknar de flesta af lifwets nödwändigheter? — Swilket är farligare, stormen och snöyran på hafwet, eller krogen och def förwillelser? Hwilket har wäl kräft de flefta off ren? — Ärr det bättre att Stockholme tullpersonal, feeppås mäklare med betjening, samt alla andra, fom hafwa bes flyr med och fitt lifeuppehälle af skeppssarten, äro fystelfatta hela året eller blott twå tredjedelar deraf? — Ar det bättre att hålla magasiner och betjen ing för att anwända dem en del af året, i stället för hela? — Ar det ej förs delaktigare, att omfättningen är jemn och beständig? — fan ej en jemnt fortgående skeppning bättre löna fig och bättre besörjas med samma personal eller ock med en mindre personal, bättre aflönad? — Ar det icke bättre, att transs porten på jernwäg fan immerfort bedrifwas under hela årets lopp, än att den höft och wår skall forceras för att föra en ftörre qwantitet gods på fort tid? — Fordras ej härtill en större rörlig materiel och en större perfor nal? Ar det ide af stor wigt för Swerige, att kunna underhålla handelsförbmdelse med Tyskland, Ryssland, Finland och Gotland äfwen wintertid? — Det har redan i flera år gått för fig oh gått ganska wäl, att navigera Ostersjön med ångfartyg ånda till jultiden, — få wäl, att det är all anledning antaga, det de under Januari, Februari och Mars skulle funna taga fig rätt wäl ut, synnerligast fom det under den kallaste delen af wintern wanligen är mera stilla och jemt wäder än under höstmånaderna. Drifsifen, fom hopar fig på wåra kuster, kommer högst sällan dit i massa förrän långt fram på wåren, sedan isen i Finska wiken och Ålands haf samt Bottniska wiken brutit upp.