Nynäshamn. Man har gjort den ganska riktiga anmärkningen, att om man will skaffa fig tillförlitlig reda på de bin: der fom möta en nyttig sak eller en werklig förbättring, få bör man wända sig till de yrkesmån eller skrån, hwils ta den närmast rörer; men will man deremot ha fännes dom om fördelarna af nyheten och utwägarna att geo nomdrifwa förbättringen, söker man den med mindre uts sigt på detta Håll, ty det händer att yrkesmäns tankar tillwänjas att gå i ett wisst kretslopp, utom hwilket de ide gerna förirra fig; och det är således lättare för dem att säga hwad fom afwiker från detta kretslopp än att hitta wägen utom detsamma. Denna anmårknings omes derläggliga sanning har, wid mötet med Stockholms grof: handlare i Nynäsfrågan, wunnit ytterligare bekräftelse. Ordföranden, hr Schartau, erkände sig wara författare till de frågor fom wid detta möfe woro bestämda att bes swaras, och man kunde af dem på förhand finna huru swaren skulle utfalla. Jcke allenast af dessa frågor, utan redan förut erfor man genom insända artiklar i Nya Dagligt Allehanda att något fotterizintrefe i hufwudftas den sökte att motarbeta den omhandlade saken, derwid ej heller lärer hafwa sparats på skrämskott, för att winna anhängare, såsom t. er. förespeglingar att brufssbommissionärerne skulle gå miste om fina nuwarande uppdrag m. m. Dessutom har man gjort fig mycket beswär att uppställa hinder, ehuru ett få allmänt kändt och i alla tider erkändt behof af en fjöfommunifation till Stoctholm wintertiden just borde sporra köpmännen att för fa utwågar till detta hinders undanrödjande. Tisdagsposten medförde dock hugnesammare unterräts telser, och med tillfredsställelse erfor man, att Stockholms innewånare ide låta fig blindt ledas af några böremagse nater. hwilkas yrwakna intressen lätt böra kunna ges nomskådas på nära håll. Beskaffenheten af motståndet och de sökta och i allmänhet klena skäl som andragits derför, hafwa säkerligen bidragit att stärka förtroendet för planen, och man bör nu kunna hoppas att den ars wärjande demonstration, som wid första mötet åftadfoms mits endast war ett försök hwars maktlöshet wisade fig tydligast wid andre mötet. Detta till den 6 dennes utlysta andra möte war få talrikt besökt fom lokalen, lilla börssalen i Stockholm, medgaf, och wisade fig derwid ett ganska wa rmt intresse för denna wigtiga sak. Också bewistades detta möte af en mängd ansedda och fafförflåndiga personer af olika klasser, hwilka med sin fria och ojörbehållsamma diskussion gaf åt detsamma en helt annan karakter än def föregångare hos handeld: föreningen, och ätskilliga wärdefulla upplysningar och förs ståndiga betraktelser framställde möjligheterna och fördes larne i en helt annan dager, än den hwari de kommit ges nom diskussionen af de bekanta frågorna. — Före diffuss sionens början utdelades en tabell innehållande uppgifter å de tider under åren 1848—60 då vrarne i Ostersjön was rit släckta och då jäledes is gjort lvoningen öfwerflödig. Fem af fyrarna (Fårö, Ostergarn, Falsterbo, Kullen och Carlsten) hafwa under defa 13 år warit oafbrutit tända. Fyra af dem, nemligen den wid Gotlands södra udde, Morups Tånge, Nidingen och Winga hafwa blott ett år, 1855, warit släckta, den första under 15, den andra nns der 18, den tredje under 20 och den fjerde under 24 das gar i Februari och Mars månader. Tre af dem, wid Ds lands norra och södra udde och den s. k. Utklippan hafs wa twå år, 1853 och 1855 warit en tid släckta, nems ligen den första flörre delen af Febr. och Mars 1853 och 23