fsorbrttswit Antonen trogen. Publiken och pressen. Man beundrar hos oss de engelska tidningarnes rika innehåll och den skyndsamhet, med hwilken de meddela nys heter. Man låter berätta fig af någon resande, att börs jan till en walförhandling ligger utskrifwen på redaktios nens bord under det fortsättningen är på wägen i en droska eller på en jernwäg och slutet ännu är qwar i talarens hufwud, men ändå allt kommer er tillhanda frutosddags. Man åhörer med andäktighet historien och säger: Stort är Albion I7 men man underlåter alltför ofta det enklaste och nödwändigaste för att möjliggöra sådana underwerk. J England förstås ar fig sjelft: 1:o att rörande hwarje företag, hwilket de i detsamma dels tagande önska fe omnämndt och redogjordt, underrättelse och inbjudning utgår till alla på stället befintliga tidningås redaktioner; 2:o att för referenten en passande plats är förbehållen, från hwilken han wäl fan fe och höra allt fom passerar och säges, skrifwa med beqwåmlighet och aflägsna fig med lätthet; 3:o att handlingar, fom skola upplåsas, få framt de finnas tryckta, antingen tillsändas dem jemte inbjudningen eller på stållet utdelad till refes renterna. Af programmer, kataloger och dylikt gå alltid de första exemplaren till tidningarne. ÄAro ej afdrag tags na, så tillåter man tidningarne att taga aftryck genom afklappningar. Talare, som hafwa utarbetat sina tal, låta af dem taga aftryck genom kopieringspress och tills ställa dem referenterna. Ett sådant tillmötesgående å pu blikens sida gör det också möjligt för tidningarne att bår de hastigt och säkert redogöra för förhandlingarne. Man börjar ej i England sin journalistiska bana med att prata politik, att läsa i själen på furstar och ministrar och gif wa dem goda råd, utan dermed att man lär fig att med sinnena uppfatta hwad fom passerar, afrunda bejfErifnins gen derom till en helgjuten bild och utkasta den på papperet i flygande haft äfwen under störanden af alla flag. Dens na förskola, den bästa fom finnes för omdömets och uts tryckets utbildande, gifwer de mest skiljaktiga färdigheter ett passande spelrum, ifrån beskrifningen om ett upplopp, en eldswåda, berättelsen om ett rät tegångofall ända till en William Russels skildringar. Den nyligen aflidne lordkansleren af England samt otaliga statsmän och högt uppsatte personer hafwa börjat med att föra Olyergpens nan i en note-book, och det är kändt att ledaren ar en utaf Londons förnämsta tidningar ännu ibland perfons ligen refererar, för att fe om han ännu fan det. Huru bedrifwes deremot saken hos of? Wi wilja beswara frågan i allmänna uttryck. Jnbjndningen till tidningarne förgätes lika ofta fom den göres. Wanligts wis låter man saken hafwa sin gång, och wäntar att redaktionerna sjelfwa skola pafa på. För särskildta plats fer för dem, der de funna fe och höra samt röra fig nås gorlunda beqwämt och ledigt, sörjes fällan. Meeddelanz den efteråt lemnas wål ibland, men wanligen för sent att inkomma i det först utkommande numret; för att få några på förhand måste man ega personliga förbindelser; och, när nu det ena eller andra bladet gynnas framför de andra, få får man ej förwåna fig öfver en wiss bör jelse att löna ynnest med ynnest, ogunst med ogunst. Oh det roligaste af allt är, att det är just publiken sjeli, fom lider wärst af denna sin likgiltigbet, och likwäl lig: ger ej felet egentligen i brist på god wilja, utan i brist på wana. Wi kunna naturligtwis ej klaga, om personer, hwilka offentligen utställa eller wisa något, som är wärdt att beskåda, äro karga med sina inbjudningar; de skada sig dermed mest sjelfwa, ty redaktören för fin person är wans ligtwis föga nyfiken; men när fråga är om offentliga rädslående församlingar, då sänkes ofta fift eller ide på pressens representanter. Wi wilja hår ej tala om de fall — och de äro juft ej sällsynta — då ledarne af ofs fentliga församlingar önska att ingenting af förhandlins garne må komma in i bladen. Det råder nemligen ännu mycket frimureri hos wår byråkrati, hwars mede lemmar oftast få ledningen af dylika möten fig anförs trodd. Men äftven i sådana fall, Då ingen motwilja för pressen finnes, försummas ofta det aldra enklaste. Criteråt svsselsätter man fig mycket med referatet, man förargas om några misstag blifwit begångna, men man gör, mes dan tid är, ingenting för att förebygga dylika misstag. Må denna erinran tjena til, att framkalla en ändring härutinnan; den skall tillskynda allmänheten sjelf den största fördelen. . FI. S. Syndafallets följder. Den i symbolisk mening bästa och tydliga ste förklaring, :: Fo Köl DNN Å MA ee oo ms ä de