dess närliggande byggnader och andra hus (—hwilka Strelow kanske menat med fin östra förstad —). wid Waldemars antågande blifwit nedrifna, och att fegerwinz naren sedan låtit ånyo uppbygga eller iståndsätta detamma. Wi meddela denna mening endast gissningswis. Kung Waldemar och hans son Kristoffer bekrärtade nu, i närwaro af Hertig Erit af Sachsen, Herr Claws Limbecke, Hr Henning Podebsuch, Hr Waldemar Sappe, m. fl förnäme mån, 5 dagar efter Sankt Olojs dag, eller den 3 Augusti, alla Wisby stads fordna privilegier, tillstadde staden def uråldriga rättighet att prägla eget mynt, och att i Danmark och furstendömena åtnjuta de rättigheter, fom åt andra stadosboer i Danmark woro förunnade. Danska Fogdar utnämndes, hwilka skulle i Kungens namn styra landet, samt hålla ting och stämma, och krigefolt lemnades till fogdarnes understöd. Allt det tagna bytet lastade Waldemar ombord på fina skepp, och seglade nu tillbaka till Danmark. Men att han rånat kyrkor och heliga hus, det bekom honom illa, såsom kröntkan yttrar fig. En förfärlig storm upp stod straxt efter hans afsegling, och ett af hans skepp, hwilket war lastadt med det dyrbaraste rofwet, nemligen tempelklenoderna och de wigda klockorna samt farfuntkels stenarna från S:t Nicolaus, sjönk wid Stora Carleö, och de röfwade skatterna hwila der än i dag inwid Gotlands kust. Så snart Waldemar lemnat Gotland, församlade sig allmogen och slog de danska fogdarna, som hade begynt något för hårdt, och allt derad folk ihjäl. Såsom bäraf fyned, fik Waldemars eröfring ingen waraftighet. Gotlands folk afskuddade straxt det danska oket, och lydde åter under Swerige som förut: det är en trogen allmoge, fom få gör — yttrar fig Nimz trönitan derom i enkla och stöna ord. Men på Gots land började nu ex ny sakernas ordning. Förbindelsen mellan Wioby och de öfriga Hansestäderna blef upphäfd. Styrelsen öfwer landet förbytte och alldeles natur, och hela ön blef nu såsom ett annat Lån, hwilket af Kos nungen emottog Befallningohafwande. Om höfdinge:dottren på Unghanse, hvwilken bes rättas hafwa warit i hemligt förstand med den danska Konungen, förmäler den mundtliga sagan följande: För fin kärteko skull till Waldemar hade hon bidragit till fin fådernebygdd förderf; men illa lönande han hennes häns gifna trovet. Då han seglade bort med fina skepp och byten, lemnade han henne qwar, twertemot sina gifna löften. Snart föll det hennes landsmän in, att de bland fig måtte haft någon förrädare, fom vppat deras wigtiga ste hemligheter, helst det wisat fig, att fienden fännt till alla deras berästningar och skatternas förwaringsrum. En undersökning anställdes, och snart fiT man weta att uns der hela ofridotiden en hwit duk fladdrat på porten till Ungbhanie gård, fom derigenom, enligt öfwerenskommelse med Waldemar, blifwit skonad från all hemsökelse. — J sin sorg att ha förrådt fin fosterbygd och att sjelf ha blijwit förrådd och öfwergifwen af den, som hon höll så kär, bekände höfdingens dotter sitt brott, blef gripen och förd till Wioby, samt der lefwande inmurad i ett af tornen på westra stadsmuren, hwilket torn efter henne ännu i dag beter ÅJungfrutornet. Så förtälja kronikan och sagan om Kung Waldes mars anfall och Wioby förftöring. Att mycket häraf icke håller stånd inför en flrångare pröfning, må ytterligas re nämnas. Så är t. ex. uppgiften om Kungens befök jåsom köpman ej troligt; och om hela förhållandet med Höfdingesdottren och Jungfrutornet hafwa Medeltidens författare sjelfwa intet endaste ord. Det är folkpoesien som diktat denna dystra saga: det hade liksom warit för simpelt, om Kung Waldemar endast genom wapenmakt och fwärdösflag blifwit herre Öfver den rikaste och flols taste handelsftad i Norden, och i berättelsens enkla wäf har man derföre inslagit de romantiskt bjerta trådarne af kärlek, lift, förräderi, otack och skoningslös wedergällning. Wigtigare är, att de gamle författarne icke äro ense om sjeljwa hufwudhändeljen, striden wid Wisby, och das gen för densamma. Enligt några uppgifter, mar det landtfolket, ide det utfallande borgerskapet, fom blef flas get utanför Wioby, liksom det heter, att staden gaf fig genom underhandling. Åfwen om stället, der Waldemars skepp förliste, finnas olika uppgifter. Wi meddela här ur den dyrbara urkundoboken Sscriptores rerum svecicarum medii evia (Medeltidens swenska historieskrifware) några utdrag för att wisa, huru detta kapital ar Gots lands historia ännu i några punkter är dunkelt och outredt: 1. ur Gråbrödra-Munkarnas i Wisby Diarium! (öfwers.): År 1361 intog danske Kungen Waldemar Gotland och Wisby, hwarest han i strid nedgjorde widpass 1800 Bönder (rusticos) dagen före S:t Jacobs dag (oin vigilia S:ti Jacobia, d. w. s. den 24 Juli) och hemwände med ganska betydliga skatter från stad och land. 2. Ur Bråbrödra:-Muntarnas i Wisby Coder (öfweri.): 7Ar 1361 fom Waldemar med en stor krigshär och mna fyska furstar till Gotfsand wid St Maria Maas