Den egendomliga likfärden. Berättelse efter en sann händelse. (Öiwersatt jör Gotlands Tidn.) (Se G. T. N:is 22, 23. 25, 27, 25, 30.) dessutom har han ju ite lemnat staden på de sista fjorton dagarna och fan alltfå ej ha någon del i rörmeriet. Om Ers Herrlighet mill att rättwisa skall utöfwas, få måste det fom jag finner för godt att anordna, eckså ske genmälte öfwerdemaren med wärdighet. J annat fall drar jag mig tillbaka från undersökningen och ber Ero Herrlighet ansörtro saken åt en annan domare. Sodt, Don IJof swarade Diktatorn med häftig förbittring utför arresteringen, men det sker på ect eget answar. Om jag ej hade tillräcklig orsak, skulle jag ide Ha gått få långt, swarade domaren; derefter wände ban fig till geheimesckreteraren, hwilken, blek fom ett lik stödde sig mot wäggen. Don Gongaleg, sade han, om ni är oskvldig, få skall första förhöret unvifa detta. Jag will derföre icke träda er heder för nära genom att lata föra er i fängelset såsom en wanlig förbrytare, utan jag skall sjelf föra er dit i en tillsluten wagn. Men innan detta sker. måste jag bedja Ers Herrlighet om ännu en tillåtelse eller snatare befallning. Guds töd utropade Diktatorn, återigen stampade med sitt träben; fall jag kanske slutligen sjelf låta av: restera mig? Nej swarade öfwerdomaren, kallt och hingt; men Ers Herrlighet bör nu strart consignera Santa MAnnasdras gonregementet i kasernen, och detta få, att ej en endafols dat eller officer förändrar det minsta af fin uniform eller