Täu Lellmänheten! fo! et Allmänheten? För någon tid sedan lästes i Länets tidningar den hemska underrättelsen om vistolsmeden Iinquifts sjelfmord. Måhända war denna förtwiflade gerning til större delen sörorsakad af grubbel öfwer ett befaradt timligt obeslånd, bwilket, ehuru det troligen om mannen lefwat och troget arbetat, kunnat afwändas, nu synes oundmwikligen hata den eftertefwande enkan, fom har trenne minderåriga barn att försörja. En ej obetydlig skuld efter mannen fordrar snar betalning, och enkan har intet att betala med. Om bon ej erhåller understöd af hjelvsamma menniffor, måste det lila hon eger försäljas och då är hon jemte den öfrige nöden också huswill. Grämelsen öfwer mannens olvckiga slut har hittills förlamat hennes arbetsförmåga och de nedslående utsigterna för framtiden äro ej egnade att upplifwa den. Defa enkla, osminkadt framstälda, facta, torde wara talande nog, då dertill lägges att den olvckliga qwinnan gjort fig fördelaftigt tänd för ordentlighet, flit oc arbetsamhet. Allmänhetens wålgörenhet, ganska ofta anlitad, har dock alltid wisat fig wara en hjelpare, til hwilten den nödställde ej förgåfwes wädjat. oh mången, fom, med hopp om hjelp endast för stunden, utsträckte den bedjande handen, blef troggad äfwen mot framtidens nöd. Betänkligt fan det wisserligen wara, att ofta begagna en utwäg till hjelp, fom lätt fan missbrukas, om och då en anspråksfull, ofta mera skenbar än werklig, fattigdom oförsont gör anspråk på ett bistånd, fom med rätta tillkommer isonnerhet den tyfta nöd, fom, för blyg att wisa fig, pressar fin bitterhet och fin plåga inom eget bröfi; men det ofwan angifna förhållandet fyneg höra til de fall, fom förtjena allt deltagande och behjertande. — För den fom godhetsfullt skulle wilja bidraga till lättande af Enkan Winawistes tryckande ställning, finnas anteckningslistor på stadens begge trockexter. Redowisning för de inflytande medlen kommer att tacksamt lemnas i tidningarne.