direkt profit, d. w. s. att man icke ögonblickligen deraf får något att stoppa i munnen eller i kassan. Men mens niskan behöfwer äfven något mer än maten; hon behörs wer också något iom föder själen. Och skulle icke detta bebof till en wåsentlig del just funna wara frisk lut, ljus och rörelse i den fria, herrliga, hälsogijwande naturen? Ejter dagens mödor oc) bekommer, bör det ju fännad godt att få lustwandra i en irisk, leende och frön natur der mi funna hwila of och demta storka och iwer derqwickelser till en ny dags arbeten. Att försköna en stad genom parkanläggning eller trädplantering är derfö: re af stor wigt; ty jemte det att trädens kronor med fin lummiga grönska lemna åt wandraren en behaglig skugga under en jolhet sommardag, utöfswa de äfwen ett helios samt inflytande på klimatet och bidraga att göra omgifs ningen fund och bälfotam. Det är tfynnerhet stadobon fom i jörsta rummet beböfwer en park eller sådane öpp: na och funda promenadplatfer dit sampällets medlemmar funna taga sin tillflokt uidan stadeno ofta ofunda och bopträngda boningar; menniskan behöfwer i högfla grad för häljans bibehallande de förmåner fom den fria natus ren gifwer. och defutom utöiwar densamma ett mäktigt inflytande vå civilisationen och menniskans moraliska bild: ning. Kärlek för naturen är det bästa bewiset derpå att en sublimare känsla förefinnes hos menniskan; fång och mnusik ba äfwen fina behag, men en storartad naturtafla, ett skådespel i den stora fria skapelsen, anslår den ice är: wen i kanske lika bög grad? Bewis härför ligger dock redan uttaladt i alla de tusende arter af kärlek, glädje och njutning, som naturen äfwerallt bereder menniskan. Den rena och sanna naturen med sina herrliga skapeljer, wexnrerlden med fin milda grönskande lummighet. blom: morna med fina sköna former och rika färgspel måjte dock wara grundorsaken till all harmoni. Till dessa betraktelser måste man otwunget komma, med anledning af nu pågående arbete för de s. k. palifa: dernas ordnande till en öppen promenadplatos för stadens innewånares och def badgästers nytta och nöje; derföre önske och hoppas wi äfwen, att allmänheten härstädes mätte egna sonnerlig omwårdnad och nitälskan för fortgån: gen af denna oändligt wackra plantering. Det fan ice nekas, att det försköningearbete, der naturen sjelj törut klädt sig i sköna, glada och storartade partier, med den berömwärdaste raskbet fortskridit i förhållande till den korta tid fom man derwid anwändt och med de ganska små medel fom warit att tillgå, så att redan i sommar skall denna promenad säkerligen förete en anblick, fom kanske få fläder i Swerge kunna erbjuda. Hod Planteringss Gillets styrelje stär staden derför i stor tacksamhetoskuld, och synnerligast til de herrar ledamöter af styrelsen, hwilka icke allenast derwid uproffra egen dyrbar tid, utan äfnen derföre att de genom omtanka och nitiska bemör danden redan ästadkommit ganska förwånande refultater. Men också ett annat och wackert bewis på deltagande för denna wackra anläggning hafwa mi att omnämna, nemligen att hr Löjtnant Häggbladh, med uppoffring af egen beqwämlighet och nöje, låtit utlägga den inhägnade nordliga flrvunk ten af palisaderna, fom han med stor enskild kostnad, från ett skrävigt stenmoras, förwandlat till en nätt och wacker plantering, hwarigenom man defutom wunnit den mest pittoresta u-sigt åt Högklint och öfwer staden til kusten norrom densamma. — Wiserligen förmår i all: mänhet den enskildte föga eller intet; men det är sälunda och med fleres förenade krafter, ware fig sysiska eller ins tellektuella, fom slorwerk kunnat uträttas, upplysningar skett och upptäckter blifwit ännu widare fulländade. Matte derjöre Wiovby stads innewanare befinna allt detta, ers känna fina förbindeljer tull bade det enskildta och allmän: na genom att understödja enskildes bemödanden, fynners ligast der de göras till allmänt wäl jamt noga wårda och omhulda planteringarne, — och, då få erjordras, anwisa nödiga medel för deras jortkomst och fullbordande.