ide wille aflågösna fig. Då fattade Göthe tag uti henne, flåpade henne fram till bodkammardörren, der ban med den medförda knifwen gaf benne flera hugg i hufwudet och deromkring, få att hon föll affwimmad ned til goli: wet. Sedan han sålunda fatt henne ur stånd att göra allarm, öppnade han penningelådan och började att flop: på vå fig hwad penningar deri fanns. Under tiden Ha: de Forssberg qwicknat til och rest upp fig på knå; men då Göthe märkte detta, waknade hos honom det mordiska beslutet att för alltid göra henne oskadlig. Han ryckte derföte till fig en å diffen liggahde twålknif of nära en half alns längd och gaf henne dermed ett långt djupt får å högra sidan ef halsen. Forssberg hade åter dignat ned på golfwet och låg alldeles utsträckt på wenstra sidan med halfwa kroppen inne uti bodkammaren. Mördaren kom derföre icke åt att skära henne mer än på högra hälften af halsen. Det olvckliga offret drog en djup suck — och lifwet hade för alltid lemnat henne. Åsynen af det i blod simmande liket afskräckte icke Göthe från att forts satte fin plundring. Han trädde öfwer liket in i bod kammaren och öppnade alla gömmor för att få tag uti det dyrbara skrinet. Slutligen fann han det stående uns der en möbel, drog fram det och tog allt hwad deri af penningar förwarades. Nu bultade det på beddörren. Han sprang derföre dit för att hindra någon från foms ma in. Utifrån frågade en fruntimmersröst: fommer du inte, Sofie? hwartill han swarade: jo, hon kommer flrart. Defa frågor och swar upprepades flera gånger. Fruntimret aflågsnade fig efter en fund och gick till det åt gården wettande bodkammarefönstret, der hon bultade på, men intet swar erhölls. Hon gick nu till fönstret åt gatan och fick der se inne i boden en gardist, som wid hennes åsyn rusade ut genom boddörren. Han kom dock icke ut genom porten åt Hornsgatan, hwarföre hon gick fram till hörnet och såg samma karl springa uppåt Rep: slagaregatan. Hon satte efter honom, ropade tag fast tjufwen, hwilket föranledde en skrädderiarbetare, hwars namn wi ide känna, att förfölja honom, Göthe begaf fig in i Schönborgska huset och sprang der fram och tills baka, alltjemt förföljd, och kom slutligen ut på Göth: gatan der han fasttogs af en plåtslagare och öfwerlemnas des åt närmaft warande poliskonstapel. Efter att hafwa innewarit å poliewaktkontoret wid Adolj Fredriks torg, der han befanns innehafwa 333 Rdr Rmt, fördes han i droska till kasernen å Ladugårdslandet. Polismåftaren Ekströmmer, fom genast efter brottets utförande härom erhöll rapport, begaf fig derföre först till mordstället, och derifrån till regementets kasern, der med Göthe få wäl då, fom ytterligare i går på morgonen hölls ransakning. Han erkände derwid fritt och otwunget sitt brott och af: gaf en berättelse, hufwudsakligen öfwerensstämmande med hwad här ofwan anförts. Göthe, fom år endast 21 år gammal, af lång, mager wext, och warit anställd såsom rekryt wid regementet under 10 månader, har ite wisat ringaste ånger öfwer den begångna mordgerningen. Han har medgifwit sitt beslut hafwa warit, att, i händelse af motstånd, undanröjda detta på hwad sått som helst och hade derföre också försett sig med wapen.