i wåra dagar lemnat til regeringens oh nationens ömsesid iga båtnad, må man icke säga att swenska folket, som så länge egt förmånen af ett konstitutionellt styreisesätt, skulle wara fråmmande för en mera fri och efter nutidens kraf bättre lämpad nationaltepresentation. Man har för öfrigt mot vondeståndet anmärkt och säsom en obenägenbet mot den ifrågowarande reformen hwilken dot af detta stånd få lifligt efterlängtas, melat uttoda det förhållande, att ett eler annat fötslag, åfoftande en delwis jemtning af mår reptesentativa författning, ide wunnit ståndets Aodfännande. Men om bondeståndets pluralitet sålunda ansett Åirågan om en reptesentattonsförändring böra afbandlas i Hela def omfattning, och förflaget dertill bvaaas, icke på sådana jemtningar, som blott skulle göra det till ett lappwerk, men på grunder of allmän rätt i förening med ollmän säkerhet, få har ftåndet, til stöd för en fådan åfigt, 1 1810 års tonssitutionsutffott, hwars ord här blifwit återgifna, egt att åberopa en aufioritet, fom icke torde vöra anses alldeles förfafttig; och då nya inympningar på den af allmänna meningen långt för detta utdömda ftåndgfördelningen icke lemna någon antaglig ersättning för det hittills oupphunna målet af en friare nationalreprefentation, torde jemwäl den anmärkning för lirnöjdhet eler afwoghet mot reformen, fom man welat pådörda bondessåndet, funna lemnas utan widare afseende. Af bwad bondeståndet här ojwan underdånigst anfört täckes C. K. M. i nåder finna att i ett representationsförslag, motswarande bondeståndets önskningar och — mi måga tillägga — allmänna meningens fordringar, icke widare kan lemnas rum för någon ståndsfördelning. Tetta, mår politiska institurions swårasle lyte måste, likasom ben oformliga sjelfskriswenhet, som för närwarande tillhör ett fåtal af nattonen, anses hafwa öswerlefwat sin tid; och samfälda wal. utan hänseende till stånd eller flafer, alltså utgöra representationens grund. Med underdånig erinran härom samt med erkännande af riktigheten hos den princip, fom tillmäter hwarje walberättigad lika rösträtt, har bondeståndet, fom för öfrigt täntt fig representationens fördelning t twänne famrar, af hwilka den andra borde för någon längre tidromd af t. er. 3:ne riksdagar, utse den första, hwars ledamöter mid hwarje riksdags slut skulle med en tredjedel ombvtos, bärmedelst sullgjort det mågända wigtigaste uppdrag, som ståndets wid denna riksdag närwarande ledamöter af fina walmän emottagtt; anhållande i djupaste underdånigbet bondeståndet, som trott det wara af ottersta wigt, att denna nationens flora angelägenhet behandlas under en tid, då rifet nju ter förmånen af ottre fred och inte lugn samt inga lidelser af politisk art werka störande för en hofsam lösning af frågan, det täcktes E. K. M. låta utarbeta och för näst sammanträdande ständer framlägga ett på dessa allmänna satser grundadt representationsförslag, hwars närmare stadganden och bestämmelfer bondeståndet med största förtroende öfwerlemnar åt C. K. Maj:ts höga wishet. Bondeståndet framhärdar etc. De af Central:RKommitteen i Stockholm till landsorterna utfärdade teckningslistor innehålla främst föl: jande inbjudning: Borgares och Bondestånden hafwa wid nyss slutade riksdag öfwerenskommit, att i underdånig petition till K. M:t anhålla, det täcktes K. Mit till nästbliiwande rikss dag låta utarbeta och till rifets ständer framlägga ett förs flag till ny representation, grundad på samfälta wal inom samhällets alla fördelningar, utan afseende på ftånd eller klasser, samt på fådana willkor för walrätt och wals barhet, fom enligt de sednaste tidernas politiska utwec: ling och anspråken på lagdunden frihet påkallades, för att uppfylla wilkoren för allmän rätt i förening med alls mån säkerhet. Då det är af mwigt att nationen lemnar sitt flöd åt denna de malda ståndens underdåniga framställning, på det att intet twifwel må finnas, att den åsigt, som ligz ger till grund för densamma, omfattas af det Öfveriwäs gande flertalet af det swenska folket, få få undertecknade utsedde kommitterade, enligt erhållet uppdrag, härmed inz bjuda en och hwar, fom delar denna åsigt, att instämma i ofwannåmnde underdåniga anhållan hos Swerges Konung, genom att här nedan teckna sitt namn jemte bostad och yrke. Sedan teckningen inom DD foten blifvit fullbordad, insändas listorna till Stockholm, till någondera af undertecknade kommitterade. H. Hamilton. P. R. Tersmeden. L. I. Hjerta. A. Blanche. L. I. Loven. A. W. Björck. Johan Persson, Anders Gudmundsson, från Upsala län från Hallands lån. Josef Oscar Almqwist. från Norrbottens län. Sjelswa teckningolistan börjar med föliande ord: Undertecenade instämma uti de adresser, fom Bor: gareståndet oh Bondeståndet wid sist förflutna rikodag dwar för fig afgijwit, att K. Mit täcktes för härnäst sammanträdande rikets ständer framlägga ett förslag till reform i National:reprefentationen, på de grunder fom uti berörde adresser och ojwanstående inbjudning innefattas. Wid det i Götheborg hållna möte i anledning af of: wanstående, fattades det beslut att följande skrifwelse skulle biläggas Central:Kommitteens liftor: 71:o Att detta möte på det lifligaste intreferade fig för erhållandet af en representation, grundad på fam: fälta wal inom samhällets alla fördelningar, utan afs seende på siånd eller klasser, samt på sådana willkor för walrätt och walbarhet, fom enligt de fednafte tidernas politiska utweckling oh anspråken på lagbunden fribet pakallades, för att uppfufla wilkoren för allmän vått i förenina med allmän säkerbet och derfår deftager uti