Hwarjehanda. BWondepraktikans förmenanden, om Juledag faller på en tisdag. Kommer han på en Tisdag nu, En kall Winter skall du komma ihng Med mycken Snö och fuktighet, Till ett blåsande wäder du dig bered En wåt sommar skall du oc få. Korn och Win skall Wäxra medelmåttigt då Smör, Oljo, Honing och Lin med stor båtnad Swin skola dö och fåren lida nöd, Då blifwer mycket fromt folk död. Skeppen i sjön skola då fara lida. Helsot skola då många Präster bortslita. J detta år skall god frid wara, Bland Konungar och Förstar på jorden ära. — En gåfwa. En winterafton, fatt i sin lilla fluga midt i skogen en fattig torparhustru med sitt fyra weckors gamla barn mid bröftet. Mannen låg på sängen och sof, utmattad efter ett tungt dagswerke wid herrgården. Några furustickor brunno i spisen, belysande den moderliga gruppen. Emellan denna ech spisen stod på golfwet en stor grå katt, blickande än på de brinnande slickoma och än på torparhustrun, liksom öfwerlade han med sig sjelf, hwilken plats kunde wara warmare och sårrare för natten, antingen spisen med sin brasa eller modren med sitt barn. Dörren öppnades och en gosse af ungefär 8 år wisade sig i stugan. Så sent du kommer, Grannasjerker, yttrade torparhustrun. Gossen swarade ej, men blåste i händerna och stampade, ty han war alldeles utfrusen. Och hur är det med far oh mor? frågode hustrun. De ä få skraltuga, få det är härskligt åvet, swarade åndtligen gossen. Ob8 srster din? Hon skriker få, bara ferifer. Nå hwarför hasade du dig inte hit förr, för jag har något att tysta mun påna med, fade hustrun, steg upp, lade sitt barn i waggan och närmade fig spisen. Men kommen til spisen, uppgaj gon ett rop af bedröfwelse oc) kastade en mörk blick på tatto Moitten lomade af och gömde fig under fången, liksom hade han uppfattat betydelfen af denna blick. Saken mar den, att hustrun haft ett qwarter mjölk i en liten lerskål, fom hon ställt nära brasan, för att bållas warm. Mjölken hade hon sparat för sitt sjuka grannfolf8 späda barn, men katten hade druckit ut mjölken i den för en torparkatt alltför anspråksfulla förmodan att denna läckerhet enkom wore uppdukad för honom. Hustrun stod en fund försagd och rådlös, tv det fanns ide en enda dropva mjölk, mera iden fattiga stugan. Men ite stod hon länge få. Sedan hon ånyo pyflat om sitt barn och kastat en Blid på fin sofwande man, fattade hon Grannasjerker mid handen, begaf fig med honom ur flugan, den hon stängde till, och tog wägen genom skogen. Furornas grenar suckade under fin snöbetlädnad, det knarrade under skosulorna och på afstånd tjöto wargarne. Efter en timmas rask wandring, ty det war en half mils wäg hon haft att tillryggalägga, uppnådde hon med fin lille följeslagare grannens fluga, swen derinne brann en sliten brasa, tv alltid finns det eld när man bor i skogen. Niwen der fanns en säng, men med en sjuk man och en sjut hustru. En utmerglad qwinnohand, fom ftacd fram ur fåtskinnsfällen, satte lifmäl då och Då en bredivid stående wagga i rörelse: men barnet fom låg uti den qwidde få erbarmligt. Den inträdande grannhuftrun sade sitt Gud8 fred! åt de fjuka mafarna, hwarefter hon närmade fig det qmwidande karnet. Hon tog det i fina armar, förde det till sitt bröst, och barnet qwidde ej mera. Sedan bon få sutit en ged stund, lade bon barnet tillbaka i waggan och-lutade fig öfwer. Barnet fof och smålog i sömnen. . -Ge dej nn någon to, stackars Anna Stina, Emiffade ben derefter till den sjuka i fängen; mill Gud, få är jag bär igen på morgongiviften. . Derefter gick hon. Furorna suckade ännu djupare, det knarrade ännu härdare under fötterna och närmare hördes wargarnas tjut. Men torparhustrun wandrade lugnt fin stig med blicken rigtad mot Carlawagnens fyra stjernor, hwilka hon tockte loste klarare än förr. Slutligen återsåg bon fin fåra fluga, fann ollt derinne sika tyft och fridfullt fom när Hon lemnade den. Mången har gifwit mycket; men hwem har gifwit mera än torparehustrun i slkogen? — — En af de största tallar i werlder står i en skog i Ungern i ER af Muntacs. Den är 204 fot hög, eburu en äsksiråle för flera år sedan flog af tolf fot af dess spets. Må en höjd af tre alnar öfwer marken är stammen 7 fot i ge