fem månader efter kurens werkställande, undersökte jag bröstet och fann det fritt från kräfta. En 67-årig qwinna, syster till kyrkoherden i , hade en längre tid legat under läkarewård för kräfta uns der wenstra armen, utan att bättras, och botades med nyssnämnde medel på mindre än 5 weckor. Cn 57:årig hustru från P., fom i 4 år lidit af kräfta i wenstra bröstet, botades likaledes på twå månader. En qwinna från S. ligger nu under samma behandz ling för kräfta under wenstra ögat. I Barnwännen för 1851 och 1852 läses följande: l Botemedel för kräftan. Denna sjukdom börsar wanligen med en hårdhet, som ej låter skjuta fig för fingret, utan sitter fast. Den blir småningom kantig och skarpa skäringar fänna8 fom oftast deruti. Slutligen får den en swariblå färg och brisler sönder. Den är då öppen kråfta med en odräglig slant och fräter omkring fig. Så snart en sådan knöl märkes bör följande medel anwändas: En rågad thesked honung och en full matsked tjock söt grädda arbetas tillsammans och deruti röres få mocket ånsiktadt rågmjöl, aft det blir fom en salva. Af denna utbredes på hamptväf, eller hampa, och lägges på knölen, samt ombyte afton och morgon. Detta plär fördela det onda, men går ej fort. Skulte får öppna fig, göre8 en falva af: 2 lod pulveriserad galmeja. 1 lod blyhwitt. 1 lod vitriol, eller få kallad kopparrök. Detta blandas med så mocken bomolja att det blir som en sawa, hwilten wäl sammanrifwes på en målarehäll. Deraf utbredes på hampwäf och lägges på fåret samt ombytes hwar sjette timma, få rida den sjuke är waken. Efter sjunde dygnet börjar kräftsåret att spricka rundt omkring, nionde dygnet börja wanligen stycken att bortfalla, få att kräftskadan får alldeles öppen. Då våläggas, för att fila plågorna, rifna morötter, fom ombyta8 morgon och afton. Såret behandlas sedan fom andra öppna får, och när deruti börja synas fom röda ri8gryn, är det friskt och all fräfta borta, hwarefter det låtes ganffa fort. Detta recept, på få enkla medel mot en af de förfärligaste sjukdomar, ha wi erhållit af den mångkunnige och erfarne grefwe v. Saltza, som säger sig hafwa fått många och warma tacksägelfer för detsamma från flere utrikes furstar, medan hans egna landsmän anse det för simpelt att ens pröfwa.