Att de medel, utgörande 10 8 af teckningen, fom dels egarne i öfwerensstämmelse med Reglementets 6 I ålegat inbetala, werkligen blifwit till en början betalda, hwad Revisionen aldrig ifrågasatt och hwilken Revisionen på bördade åsigt Direktionen följaktligen ej heller haft af nöden bemöta, förringar icke riktigheten af den mening, som Revisionen ansett sig böra yttra: att genom dessa medels återstållande till wissa delegare under namn af lån, Reglementets föreskrift i denna del är på omwäg frafts lösgjord; att derigenom endast ränta erlägges å denna, såsom wilfor för rätt att få försträckning af Riksbanken, stadgade inbetalning, och att på detta sätt wissa delegare bewiljats fördelar, fom ide kommit alla tillgodo). Att Direktionen, twertemot det af dem kända Banfo-Regles mentet, rå biwäg beredt fig tillfälle att i Lånekontoret insätta Filialbankens öfwerflödiga medel, må hafwa halft sin onledning i Direktionens önskan att icke låta de för utlåningsrörelsen obehöfliga penningarne ligga ofruktbara uti kassaskåpet. Det är godt och wäl! Men wi hafwa wändt of emot det författningowidriga sättet att på bes kostnad ar Rikss Banken bereda Bolaget i Banko:Reglemens tet ej tillåtna fördelar. Wid beswarandet af denna ans märkning har Direktionen, fom funnit i fin ordning att Riksbankens ombud, från fin ståndpunkt anmärkt denna, dock i Direktionens tanka mindre anmärkningswärda opes ration, särskildt wändt sig emot undertecknade af Bolaget utsedde revisorer och funnit höast eget att wi skulle obe tingadt framställa anmärkningar emot Direktionen just derföre att Han haft all möda ospard att befordra Bos lagets bästa; oh Direktionen har förmenat att mi ide skulle kunna förklara meningen härmed. Härpå må til: låtas oss genmåla, att mi ide hafwa gjort anmärkningar jult derföre att Direktionen haft möda ospard för Bos lagets bästa, men af Bolaget walda ombud wid Revifios nen, hafwa wi ansett wår skyldighet wara att fästa Bose lagets uppmärksamhet på sådana Direktionens åtgärder, som wi ansett lagstridiga och derigenom kunna medföra förluster eller äfwentyr och minskadt anseende för Bansz ken. Genom upptagande utan all authorisation af en bes tydlig summa på en månads uppsägning hafwa mi ans sett Direktionen hafwa öfwerträdt fin bejogenhet och att åtgärden, en gång gillad, kunde lemna anlening till flera sadana äjwentyrliga företag). Förbiseendet af den motsats som reglementets 14 8. uppställer emellan hypothek och lån mot borgen, hafwa wi ansett funna leda till en för långt utsträckt utlås ning på namn, Återbetalningen ar 10 56 förskottet och det till och med utan borgen hafwa wi ansett kunna leda icke allenast till förlust, men såsom ett kringgående af Reglementet, möjligen till sådan påföljd hwarom 8. 9 omtalar6). Jnsättandet i Lånekontoret af Bankens öfwerflödiga medel på enskildta Direktörerdo namn hafwa mi betraktat såsom möjligen wid Jnsättarnes dödofall eller obestånd, eller annan oförutsedd händelse, föranledande till swårigheter för Bolaget att styrka eganderätten till meds len och, i dylikt fall, möjligen till rättegångar i och för medlens återfående, helst om det wille tänkas att någon Direftör icke till Landokontoret aflemnat de honom ens skildt, utan säkerhet, ombetrodda medelnu7). Af denna framställning hoppas wi att Hrr Fullmägs tige lära medgifwa oss hafwa rätt uppfattat wårt kall, om än wi ansett granlagenheten fordra att blott antyda utan att fullkomligt utweckla wåra dubiers). Anledningen till wår 3:te anmärkning hafwa mi i ijeljwa anmärkn ingen få fullständigt utwecklat, att wi ej bafwa något widare att tillägga. Det är en smaksak. Direktionen will naturligtwis framställa resultatet af fina bemödanden i den fördelaktigaste dager och de nuwarande Volagemännen hafwa äfwen naturligtvis ingenting emot att uppbära så stor utdelning som möjligt. — Hwad ket mer än nöjaktig, och åro dessa lån redan dels infriade, dels försedde med borgenspåskrift, få att uppgiften, att ingen skada skett, är icke förhastad. 4) Jnsinuationen om, att en del delegare i Filialbanken skulle haft tördelar framför de öfriga, tockes ide ännu haft den dermed toligen åfyftade werkan: att wäcka afund och split inom Filialbanksbolaget. 5. Utdrag af protokollet wid ordinarie bolagsstämman den 20 Aug. 1860. — — — — — — — — mm — — — — Herr Kullberg anhöll få anmärka, såsom ensam af Revisorerne bär närwaronde. att Då ban tocker fig märka att Hr Håradshöfdingen (v. Strussenfelt) med sitt ogillande utmärker, honom, onhöl Hr Kullberg få upplosa, att om och Hr Major Stoltz och sår Kullberg under Revisionen ogilladt Banko-Ombudets anmärkningar, hade sådant ej godkänts och för dem återstod ej annat än att antingen underskrifwa den af Bankfo-DOmbudet affattade revisionsberättelse eller och ajgtjwa en sätskudt berättelfe, hwilket nämnde Herrar ej ansågo behöfligt. 6) Att utlåning på namn icke blifwit för långt utsträckt, bar ju Revisionen funnit och en gång ertänt; samt att delADA iii. 18. LA