till nämnde yttrande, eller att det ligger despotism i ett få ensidigt widhållande af åsigt, då ide ens ett ifrågas ställt uppskof för några år med det omtwistade byggnads arbetet, fan winna gehör eller förordas. För öfrigt äro inga projekter uppgjorda, hwatken af Hamnbyggnadss Direktionen eller Gotländska sjökaptener, utan är det ens daft af dessa sednare yrkadt, med understöd numera af Hamnbyggnads-Direftionen, att projektet om det ifoles rade pierhufwudet — måtte stanna wid ett projekt. Öfwerste Modig yttrar widare, att de gotländske fjös kaptener, fom upptrådt såsom petitionärer emot byggandet af det oftanämnda pierhufwudet, skulle hafwa tagit så obetydlig kännedom af den upprättade planen för detjams ma, att de uti skrifwelsen uppgifwit att pieren skulle upp: föras utan glacis på den sidan, der is och wåg komma att anfalla, hwadan byggnaden ide skulle kunna ega bes stånd, samt tillägger derefter, att major Remmero uppe rältade ritning skulle dot wisa, att glacis bör bildas på pierens Yttre eller emot hafwet wända fida, ända till wattenytan. — Nå wäl! wi skola fe till huru Hr Di werstens påftående härwidlag håller streck. Af Major Remmers ritning, fom wi hafwe framför of jemte chars tan öfwer Yttre hamnbyggnaden kunna wi icke finna ans nat än, att glacis finnes anbragt på den sidan af pieren der minsta sjön kommer att från hafssidan werka, men från V. till NNV. der de häftiga ste stormarne och fjöbrots ten hafwa fritt spel att med all wåldsamhet anjalla, — på denna, nära på rätt uppstående, nordwestra sida af pieren finnes å ritningen ingen glacis beräknad, och får heller icke finnas der, om ändamålet med fartygens uthalning för tillsegelsgående Mall winnas. Wi måste fås ledes gifwa de omnämnde sjökaptenerna fullkomligt rätt deruti, att ingen glacis finnes på den sidan, der is och wåg komma att anfalla. Dessutom frågas: huru skall den föreslagna glacisen kunna förblifwa orubs bad, af sjön anfallen på sidan, då wågbrytarens glacis icke egt bestånd, fom likwäl ligger rätt mot sjön? Pmills korligen skall rag från glacisen inträffa och nödga till ut: jättandet af kistrader till motwärn, hwa rigenom dock inz loppets bredd kommer att förminskas och inseglingen förs swåras kanske också alldeles tilltäppas. Det af Hr Öfwersten åberopade protokollsutdraget, åt ywilket will gifwas den betydelsen, att det motstånd, fom pierbyggnaden rönt inom FHamnbyggnadöDirektionen, skulle härleda fig från afsigten att anwända de derför beråknade medlen till inte hamnens förbättring, måste wi i få måtto fortfarande förnefa, fom ide något annat witsord fan tilläggas detta protofollå-utdrag härutinnan, än att detta yttrande, ajgifwet af en ledamot, (och fåles des af egenskap att det skulle i protokollet inflyta), utgör hans individulla tanke, hwilken såsom sådan på intet fått fan förnekas hafwa warit jörestafwad af sundt före nuft, då man tager i betraktande de olika resultaten af pens ningarnes anwändande, men att Direktionen i fin hel: bet haft ett dylikt ändamål i sigte, finnes ide något skäl att antaga. . Hwad Hr Hiwersten anför i öfrigt såsom skäl för Styrelsens för Allmänna YIägs och Wattenbyggnader ås sigt, att ide kunna förorda uppskof med picrbyggna: den, förbigå wi här ), då hwar och en fom något will tänka fig in i förhållandena, och opartiskt bedöma nyttan eller skadan af den projekterade pierboggnaden, nogsamt skall finna det wara owedersägligt, att det ofta nämnda pierhufwudet icke bereder skydd åt inre hamnen, och att således öfwerskottet af det erhållna lånet, sedan mwågbrys taren blifwit färdig, bör få återbetalas — om något öfwerskott då finnes, hwilket mycket betwiflas. Slutligen will Hr Öfwerste Modig hafwa liknelsen med befälhafwaren på ett wäl utrustadt fartyg, som une der storm och missgynnande omständigheter gjort haveri, öfwerensstämmande med Öfwerste v. Sydows misstag wid konstruktionen af wågbrytaren. Om Hr Otfwersten i stället anfört fåfom exempel, en skeppobyggmästares felakz tiga beräkningar i konstruktionen af ett fartyg, få att detsamma utan erforderlig bärighet och siyrka att uthärs da sjöns och stormens anfall, faller omkull (kantrar) eller begifwer fig — då ffulle wi erkänt att Hr Ofmwers stens jemförelfe warit riktig, och boggmästarrne lika Elans derwärda. Att åter jemföra befålhajwaren på ett fartyg, som gjort haveri, med en byggmästa res begångna misstag, wisar endast att Hr Ötwersten eger ingen erfarenhet i sjöwäsendet. Scåsom slutord få wi tillägga, att, med den kännedom wi tro of ega om nuwarande Hamnbyggnads: Direktion, wi anse det ganska troligt, ifall den få mycket omtwiftas de pieren flutligen skulle blifwa anbefalld till uppbyggans de nu genast, hwilket wi dock i det längsta betwifla, att åtminstone de malde ledamöterne hellre wika från fina plats