Spanmålspriserna. Ehuru LTandshöfdingeeEmbetetå andra årswertberättelfe, fom finnes på annat ställe i tidningen införd, är af en äldre datum, och ständigt regnwäder sedermera inträffade, så äro wi dock förwissade om, att skadan, fom derigenom förs orsakats årets gröda härstädes, ingalunda är så allmän, att icke Gotland jemförelsewis kan anses såsom ett af de lyckligast lottade swenska prowinser i detta hänicende. Wi wilja derjöre icke förneka, att inbergningen warit befwårs lig och bekymmersam samt tagit i anspråk all den Omtanka fom i mensklig förmåga stått; men att en stor del af mår allmoge behöfwa taga wara på den lärdom, fom den nu få dyrt Kått inhemta, genom att fe en utmärkt lofwande gröda till en del förstöras, dels derigenom att widhålla urgamla förderfliga bergningssätt, dels äfwen af brist på erforderligt utrymme, men också till en del för felande ifwer och påpasslighet, — detta är en obestridlig sanning. Att mången blijwit beröfwad fröjden ar att få hela sin wackra gröda oskadad under tak, äfven fan till skrifwas dristen på tillräckliga arbetobiträden, måste bes klagligtwis medgifwas; men att derom yttra of nu, liga ger ide i ändamålet för denna uppfats och blefwe för widlyftigt att här widröra. — Hwad fom dot ytterliga? re torde förefinnas oroande för wåra jordbrukare, är fwås righeten att få bereda den jord fom är afsedd för råglås ningen, då åkern är till stor del alltför wattendränkt; men äfwen derwid kommer, såsom man bör hoppas, en erfarenhet att lända till lärdem, nemligen nyttan af grunddikning, eller rättare sagt djupdikning, som allmoz har så swårt att eljest kunna inse. Cgentliga ändamålet, hwarför wi yttrat ofwanftåens de, är, såsom äfwen rubriken wisar, fpanmålspriferna, om hwilka wi bedja wåra läsare taga den kännedom, fom nedanstående uppsats i Poftz och Inrikes Tidningar för den 31 fiftl. Augusti, onekligen synes förtjena. Den lyder sålunda: De oroande underrättelserna om dåligt bergningswäder hafwa, såsom war att förwänta, ansenligt uppdrifwit spanmålspriserna och att särskilda anfträngs ningar skola göras för detta ändamål torde icke slå felt. Wi wilja nu icke sysselsätta oss mycket med orsakerna till den skada som werkligen drabbat skörden, och detta är också få mycket obehagligare fom det icke fan förnekas att en stor del af skulden ligger hos jordbrukarne sjelfwe och deras widhållande af förderfliga bergnindsmethoder, för hwilka man får höra många förewändningar, såsom t. er. den att man ide har råd att anskaffa wirke till hässjor och andra torkredskap till bruk på åkern. Man har ide råd dertill, men man har råd att låta skörden förderis was och ruttna, råd att hålla onödiga gärdesgårdar. Dock nog härom för denna gång; den stada fom redan nu är skedd fan ide hjelpas, men man bör åtminstone söka för rekomma att denna olycka begagnad såsom berordringåmes del för panisk skräck och prejerier å ena och lockelse till en onödig fpamnålss och mjölimport å andra sidan. Då priset på bästa hwetemjöl på nägra få dagar i Stockholm fligit ända tid den ursinniga höjden af 43 rdr pr lisp., är werkligen fara wärdt att något sådant kommer att inträffa. Till en början få wi således hänwisa till följande ut: