da deliberationer om sättet furu den borde ske, fall man få swåra anledningar att ångra den fena behandlingen af en få maktpåliggande sak. Men förutsatt, att nämnde behof med det förfta blifwer afhjelpt, Då, stor fom förs luften än är för det närwarande, fer jag dot icke deraf några wådliga framiidsföljder för jordbruksnäringen, om ock för en tid stor förlägenhet deraf föranledes. De ti: der Då jordens försäljningswärde hasligt steg, då goda förtjenstet kunde winnas, endast genom att så, skörda och sälja, hafwa aldrig warit de, hwarunder jordbruksintelliz gencen, och således näringen såsom yrke eller wetenskap, gjort sina största framsteg. För jordbrukaren år nu allt förändradt. Brukningsomkostnaderna hafwa stigit, så i afjcende å arbetowärde fom materialier af alla flag, förre jordränta är att betala, ware fig genom köp efter arrende. Förändringen år påtaglig. Den måfte till omtanka och ansträngning mana en hwar, fom har med jordbruk att göra eller ämnar att dermed sysseljätta fig. Att Nå fig i ro på landet, är ett talesätt fom nu snart förswinner ur swenska språkbruket, eller endast förblifwer ett minne från de tider, fom warit. Tet makliga lifwet, fom måns ga landtbrukare förde, fan ej längre fortsättas, utan att numera owäntadt hastigt bestraffa fig genom oförmågan att efterkomma ingångna förbindelser. Wåra förr få låga arbetspriser, wåra ständigt hos mängden af wåra landtmän framlysande, och en tid werkligen realiserade förhoppningar på ytterligare stegring af priset på wåra produkter (utan att dot wara grundade på säkra åsigter om wåra afnämares framtida behof och ställning) mot: werkade ständigt tanke på landtbruksnäringens höjande till en konst och wetenskap. Förbättrade redskap och ars betömethoder, sträfwandet efter kunskapers winnande och spridande, hade man ingen serskild äggelse till, oh om försök i den wägen gjordes afstod man fnart wid mös tande swårigheter ifrån deras widare fullföljande, få läns ge man ännu trodde fig funna winna mera blott genom egendomars föp och försäljning, eller genom anlidandet för tillfället af den naturliga kraft jorden ännu innehade och fom kunde ytterligare anlitas genom nyodlingar. En helt annan tid har likwäl börjat oh skall alt mera utweckla fig. Det är forskningens. Wi hade bes trädt en oriktig wäg — hwar är den rätta? Detta mås ste wi nu taga reda på ända in i de minsta detaljer. Omöjligt att tet nu längre fan löna fig, att bruka en mager jord. Och likwäl fordrar det få myten tid, få mycken kostnad och omtanka i bwarje serskild gren af landtbruksnäringen, för att waraktigt öka dess bördighet. Åiskilligt hafwa wi redan gjort, men huru mycket återse flår icke ännu att göra? Å andra sidan äro wåra oms kostnader för att funna winna det fördubblade, emot hwad de förr, ännn inom wårt minne, warit. Sådana förs hållanden, fom de närwarande, framkalla den intelligenta jordbrukaren, fom öfwerallt söker att till sitt biträde win: na wetenskapens och uppfinningarnes anwioning. De öf riga måste följa med och närma fig till detta sträfwande i mån af förmåga, eller och afträda fina jordlotter åt inz telligentare, med tiden och penningewärden mera hushålls aktiga efterträdare. Behofwet af kunskaper, såsom ett wilkor att med fördel funna sköta jordbruk, är nu wiferligen allt mera insedt; återstår ännu att man allmännare insåge behofwet af ihärdighet och att man afstode ifrån den hos oss gamla willfarelsen, att wilja åtaga fig större åkerbruk, ware fig genom föp eller arrende, än man äger tillgångar att kunna med fördel sköta. Den eljest erkända erfarenheten, att jordbruket liksom fabrikorörelsen, endast betalar sig i mån af röreljckapitalets storlek, fom man derpå fan anwända, har ännu ite blifvit uppfattad bland mångs den af wåra jordbrukare, och få länge man fortfarande äflas att sköta mera jord än medel och förmåga medgif: wa, få länge skola eremplen af dagliga penningeomfors ger och misslyckade företag också fortfara. Wåra Hypo theksjöreningar hafwa olyckligtwis i detta hänseende wers kat i en oriktig rigtning, men hwad härutinnan skett — kan nu icke omgöras. — J trångmål, såsom wi för närs warande äro, måste Hypotheksföreningarnes lån wara bes höfliga, men tid är, att i stället för att synnerligen ut: widga dem, bereda lånetillgångar af ett annat flag, som äro beräknade att direkt lifwa och föranleda till maraks —— —— — ——