(Jnsändt) Lucile, eler Tag och läs! Sådan är titeln på en liten, från Trycket nyligen utfommen, äjwen i härwarande Bokhandel tillgänglig Tros.-Skrift, hwilken i fin förra del hufwudsakligen behandlar den wigtiga frågan om den Heliga Skrifts Gudomliga, eller icke — Gudomliga Ursprung. Då Undertecknad ide warseblifvit, att någon annan bärstädes — ens Oland de egentlige Wäktarena på Zions murar — ansett sig af sin pligt mot sina enfaldigare Trossyskon uppmanad att wäcka uppmärksamheten på nämnes de Skrift, under det Otrons Sakförare icke försummat, att få mycket fom möjligt wäcka uppmärksamheten på och rekommendera eu Skrift af alldeles motsatt tendens till den förras, mäste han, i anseende till wigten af de äm nen, fom i meranämnde lilla Skrift afhandlas, anse fig wara det. Han har sagt, att oftanämnde Skrift i sin förra del hufwudsakligen behandlar frågan om den Ae: liga Skrifts Gudomliga, eller icke — Gudomliga Ursprung, och att denna fråga är wigtig. Säkert fos la flere än en af denna werldens Wife le öfwer hans barnslighet att anse den för sådan. Må de le! — frå: gans wigt står dock fast — så fast, att ej den krassaste otro, den kallaste indifferens, den mest inbitna wantro skola mägta att rubba eller bortresonera den. Ty — kan det blott bewisas, att den Heliga Skrift är till sitt Ursprung Gudomlig, få måäste deraf, såsom ett Forollarium, med dettas alla lätt insedda konseqwenser, följa, att hon äfwen är sannfärdig; emedan det, som år eller kommer af eller från Gud, omöjligen Fan wara lögn, och något tredje ide gifwes: en flutledning, hwars riktighet undertecknad förmodar, att fjelfwa Otron ej skall bafwa nog fräck panna för att wilja jäfwa. Hwad nu nämnde bewisning angår, så wågar Undertecknad tro, att författaren af ofwannämnde lilla, af Undertect: nad förordade, Ekrift tillwägabragt en så logiskt bins dande sådan, att den ej allenast oändligen öfwerwäger alla de skäl, hwilka Otron kan hafwa att deremot upps tälla, utan oc få nära fom det någonfin är möjligt i tt få långt utom matematikens domwärjo warande mål, närmar fig den matematiska wissheten. H—m.