(Jnsändt) Sanningen bör ide undanhållas allmänheten. Den ryktbora boken Afffedet från Kyckan sec. af I. RN. Gramer omtalad för närwarande mycket, äjwen bland allmogen, oc) är känd ör fina antichristiska satser. Dess författare synes åfyfta ingenting mindre än omstörtande af grundwaden för en sann christendom, och är således icke olik fritånkarena i Luthers tid, fom kallade läran om Christi majestät: exerementum satang, quo diabolus sibi ipsi hominibus illudata. För att få mycket säkrare hos allmänheten förtaga tron på Christi gudomlighet, anförer han, bland annat, ten lång artifel uti Öihang till Gollands Tidning N:o 14, tvenne Bibelsprår Matth. 12: 40. och Joh. 19: 14., fom skola wisa huru lögnen framträder i fjelfmwa Bibeln. På det att sanning icke måtte wändas till lögn, meddelas följande upplysningar. Under trenne dvan utfördes det flora återlösningswertet. När, enligt Romarenas då brukliga tidräkning, wid wårdagjemningen Fredagen d. 25 Mars 33)0) tl. 3 e. m. Jesus uppgaf fin anda på korset, mar det förfta dygnet ännu icke tilländalupet, antingen man rätnar efter Romerska eller Judtska sättet. Han begrofs oc innan detta dygn, enligt Judisk beräkning, nått fitt slut, hwilket slut inträffade fl. 6 e. m. En det af det förfta och Hela der andra famt en del af det tredje dvgnet låg alltså Jefu Eropp i grasmen; ty han uppstod på Söndagen d. 27 Mars wid pass kl. 6 f. m. Man må begagna romerska eller judisks räknesättet, få fommer man ändeck til den slutsatsen att Jesu kropp låg t grafwen under loppet af 3 dogn; och detta är eckså hang mening i Math. 12: 40. När nu gretiska språket saknar uttryck att i ett enda ord framställa hwad wi swenskar mena med dygn, och i stället måste begagna orden ytOAs nal vörtas (dagar och nätter); få fråga8: burn skulle Jejus annorlunda hafwa uttryckt fig, för att jemföra fig med profeten Jonas och icke begå ett fel mot språkbruket och judiska beräkningosättet? Att han, fom sagt: jag är wägen, fanniagen och lifwet samt himmel och jord skola förgås, men mina om skola ide förgås, kunnat nedlåta fig till lågheten att ljuga, är owärdigt tänkt; än mera att framslälla en slit tante för allmänheten. Att judarne, när de talte om ett innewarande dygn, uttryckte fig fom om