Article Image
Den närwarande betänkliga Penningeförlägenhes ten på Gotland och den långwariga twisten om SRartebo-MyYyrs utdikning. Defa twenne frågor äro här de wigtigaste för dagen, hwilka begge taga i anspråk hwarje fosterlandswäns och äfwen publicitetens uppmärksamhet. Wi tro oss kunna och böra ådagalägga i hwad bes tydlig mån de äro af hwarandra beroende. Penn ingeförlägenheten förlamar all industri oh als strar håglöshet mot sådane arbeten hwarigenom fmåninga om allmän wälmåga bildas. Den blottställer, ifall den ej på klokt sätt snart af: hjelpes ), många, fom förut ansetts och ännu äro i sjeljwa werket wälbehållne jordbrukare, för missödet att fe fin egendom försäljas till underpris endast derföre att de ide finna medel att betala en skuld, fom är obetydlig jemmns förd med derad tillgångar. Alla låneinrättningar och andra publika kassor äfvens fom de kapitaler, fom funnits hopsparade hos enskilde personer, hafwa blifwit få starkt anlitade att de ej mes ra funna hjelpa den i ögonblicklig förlägenhet stadde om han än har att erbjuda den bästa säkerhet för lånet. Detta bewisar att provinsen saknar inom sig nödigt förlagskapital, hwilket således mäste sökas från annan ort. Men penningen är ett underligt ting, hwars wägar man icke kan följa. För att gagna måste den röra sig fullkomligt fritt. Wi hafwa sett här huru öfwerflöd på penningar hastigt följdes af fullkomlig brist utan att man kan begripa hwarthän penningen i en bast tagit wägen. Den kan möjligen lika hastigt flyta tillbaka om wi endast förstå och wilja begagna de rätta medlen för att locka den till wår ensliga Ö. Ett af dessa medel kallas samhällighet. Penningen trifwes bäst der, hwarest werksamhet, enig het och fred råda samt der han får oupphörligt wandra från hand till hand, under hwilken wandring han hos

16 mars 1860, sida 3

Thumbnail