Utrikes. — Kejsaren af Marocco lärer i förskräckelsen öfwer spaniorernes framgångar hafwa gjort Spanien fredSförs slag, hwadan en konferens skall ega rum uti Gibraltar; kejsaren säges wilja gå in på det spanska kabinettets fors dringar och betala en rundlig summa i krigsomkostnader. Spaniorerna fortsätta emellertid sina operationer. London d. 5 Febr. Från Paris meddelad i NReu? ters Office, att lord Cowley föreslagit franske utrvifeåzmiz nistern hr Thouvenel följande lösning af den italienska frågan: 1:o ingen intervention; 2:o Venedig lemnas å sido och förblifwer österrikiskt; 3:o Central:-Jtalien oms röstar ånyo, segrar annexionen med Piemont, är Sardis nien dertill berättigadt; 4:o intilldess omröstning försiggått förhåller Sardinien sig passivt; 5:o franska trupperna lemna Rom och Jtalien. Thouvenel fiwarade, att kejfas ren önskade först weta Osterrikes mening härom. Berrlin d. 5 Febr. Westmakterna hafwa föreslagit Österrike allmän omröstning uti Centralzitalien och nons intervention. Österrike fafthåller den basis fom i Villas franca bestämdes och will ej lofwa owilkorlig nonsinters vention. Hålles ej kongress, will Osterrike afhandla med Frankrike allena. Dess armeesreduktioner äro inställda. Madrid d. 5 Febr. Tetuan den 4 efterm. Stor slagtning. Spaniorerna hafwa fullständigt segrat samt intagit Maroccanarnes läger oh 7 kanoner. öpgrafs warne äro fyllda med lik. Milano d. 4 Febr. Österrikarne bygga wid Pes schiera 4 nya feften och ett stort hospital. Fästningens gjutkanoner utbytas mot refflade. Berlin d. 6 Febr. Österrike har swarat England att det tänker sjelit förswara Venetien. England har för Hannover bestämt 3:ne månaders anstånd från den 16 Febr. till Stadestullens afskaffande. — Ofmanstående underrättelser, särdeles de om Ofterz rikes krigsrustningar och förstärkande af Peschieras bes fästning häntyda på allwarsamma konflikter. Enlig fams manstämmande uppgifter både från Jtalien och Berlin har Sardiniens regering werkligen protesterat mot de påfz fliga truppwärsningarne i Österrike ech förklarat fig äms na besätta Legationerna med sardinska trupper; härmed wore signalen ofelbarligen gifwen till en allmän uppreds ning både norr om Po uti Venetien och söder derom i Markerna och Umbrien; blott ett feg till, få wore Eri: get till wåren färdigt. En näring hafwa uti Italien krigsryktena erhållit genom ett öppet anslag af mairen i Turin, enligt hwilket regeringen, i anseende till de när warande förhällandenas kraf, anbefaller alla arbetare att af all förmåga skynda på med arbetet uti arfenalswverks städerna. Med dessa rykten sammanhänger ganska nära Savoyersfrågan, om hwilken Jndåpendance Belge uppe gifwer fig hafwa erhållit nya underrätteljer från London, dem wi här meddela till den betvdelse de funna ega. Enligt dessa uppgifter skulle det wara säkert, att Frankrike wid underskrifwandet ar denioffz och difenfivsals lians med Piemont, fom föregick prins Napoleons förs målning, hade genom ett hemligt tillägg förbundit fig att befria Ftalien ända till Adriatiska hafwet; deremot Iofs wade konungen af Sardinien att af erkänsamhet för detta åtagande och de fördelar han deraf skulle skörda, afstå Savoyen till Frankrike för bibehållande af jemwigten mel lan de båda staternas off: och defensiva styrka. Men österrikarne innehafwa det oaktadt ännu Benes tien och twå olika meningar göra fig nu gällande ans gående den närwarande ställningen. Den ena är denna: Om Italien ide är fritt ända till Adriatiska hafwet, få befinner fig dock Piemont icke desto mindre uti en wida fördelaktigare ställning än före kriget och till och med bättre än om fördraget blifwit till fullo utfördt; ty Victor Emannel fan under fin spira