Fil Hert Ref. af Prestmötesförhandlingarne i LVisby! Som Tit. angifwer fig börja med att 7fjörklara Zordet påfwedöme, få torde det!) wara bäst af mig stackare (— fom ej lär funna komma tillrätta med mitt moderös mål —) att börja wid slutet af Herrus uppsatto i Gottlands Tidning N:o 46 anno 1859 i Nov. Och hwad fer jag der! o du aldra fom älfeligafte lille Ref., du säger: når du läfer min lilla artikelförefaller det dig lom den kunde ligga äfven på annat håll — således på annat håll. Om jag mu blott kunde få dig, du, alltför uppriktige Herr Ref. (jag hade få nära skrifwit Herr Räf.), att göra den aldra graciö: saste lilla bugning och ta upp den från annat — håll! 12): 1. Du tycfe mig werkligen ha en charmant lust att skrifwa; ja, ja, du tyckes få innerligt wäl wilja komma öfwerens med mitt moderomål, att det rätt få smätt förs tjusar mig. Således: mwar få graciös och buga dig, 2. r. g8. När jag tar dig nerifrån, skulle jag wilja pro secundo tala något litet med dig om fungligt biffopås embete, Riksdagen såsom preftmöre (inte såsom Wisbys prestmöte, i sigurlig mening förstås!), — och om res galt och prebende och slikt gods fom m. m. m.m.; men kanske jag slipper detta, jag äfwen 23) 3. Aha! du tänkte fom få att, i anledning af det föregående, det war tilltäckligt att upplyfa mig: det inom swenska kyrkan åtskilliga fafer med ftatens goda mins ne och biträda uträttas, hwilkas (sakernas) grund man förgäfwes söker i Nya Teftamentet. Detta är nu tems ligen rent ut talat min wän, och jag går såtillwida in på hwad du säger, fom det ej får lof att wara endast ett talesätt eller dylikt. — År det således ditt fulla allwar, få skulle jag wål funna knoga mig fram lite grand i mitt moderåmål och fråga dig: Hwilket är sant: (an: tingen — eller); antingen det fom du anför, neml. de af Aposteln Johannes upptecknade följande ord af Herran Jesus Christus: mitt rike år icke af denna werl: den; wore mitt rike af denna werlden, få fäktade ju mina tjenare derom, att jag icke wore Iudo: men öfwerandtwardad; men mitt rike år icke Hå dan — — — eller det fom du betecknar wara just ett rike af denna werlden! — SHwilket säger sant: (antingen — eller); antingen Nya Testamentet eller ett rike, fom du betecknar4) wara ett rike ar denna mwerls den, hwars förfte, för att jag må hjelpa dig anföra hwad fom också flår i Nya Testamentet, hwars förste är dömd, och hwaröfwer den troende Luther sjöng få herrligt: Werldens förste är ju dömd, Och hang kraft är tönd — — — — 4. Uppåt går det. Du skingrar dig få smått Herr Ref., men jag fan gör den rörelsen efter. fom du fer. — Jag ger en god dag både dina och andras analoga fammanfättningar (t. ex. Cefareovapism), och smörja är det, det är säkert, när inte mun eller penna will gå på annat willkor i modersmålet; ty inte will du wäl påstå att jag är ett dumhufwnd heller, eller hur?? — Säg ut bara! — När du nu inte är klokare än skrifwer i en tidning som säger sig wara för både stat och kyrka och du med detsamma menar (såframt du menar fom du få ger) att din tanke är att den förra (staten) är ett ris fe af denna werlden, och den sednare (kyrkan) icke är af denna werlden, få må du sätta samman hur analogt du eller hwem annan fom helst will, få blir det ju ganska riktigt, hwad jag också förra gången hade skrifwit men fom jag gömde tills nu: galimatias med begreppet (swenskt ?2) Statspåfvedöme ; ordet må wara gammalt eller nytt, och det figurliga duger ju naturligtwis inte, når det är fråga om galimatias 5). 5, eder rättare sagtt 33; jag hade nemligen få när glömt de aflenaft, fom du säger, till Catolicism ör: wergångna qwinnorna och )presterskapet i Sundswall— Men hör du Herr Ref.! tycker du inte som jag, att wi kunna lemna de der qwinnorna i fred engång; de ha fått fin permingsinfamling för sitt beswär, och äro wäl qwar hos fina männer tänker jag: rasar man för mycket med dem, så kan kanske straffet komma att exeqweras på dem, eller kunna de komma att slita ondt 7på pråmar i Orefund, fom den der Pettersson gjorde i fin tid. Kom således ihåg att landet skall med lag byggas. BPrefters stapet i Sundswall bry wi of ej heller om, när Du wet att, ifall du är bapt ist nemligen, wåra presigubbar med biskop Anjou i spetsen tyckte ungefär som så: bara wi gå håfsamt tillwäga, få går det wäl öfwer med den der baptismen. 6. 28:de Art. i Augob. Bek., fom också, befynners ligt nog, kallas för Sjunde missbruket, fan du få flus dera för egen räkning; tro mig, hwarken artifeln eller mifbrufet angår mig — nej, nej, twärt inte. — — Tacke jag min Nådige Gud om jag får behålla min tro att Nya Testamentet säger sant nu för tiden och skall ha rätt till slut. 2. ((Nu äro wi snart wid början af din artikel i aldra största korthet (— for war den fort och i början flöt den, liksom falig Dumbom gjorde —) och få är det snart slut med denna)). — Min bäfte Herr Ref., jag tycker rätt mycket om dig; men du skall ha snus på tummen för det att du inte läser något ordentligare i ditt Nya Testamentet, efter du nu ändtligen har läst i det, af hwad jag fett genom att