Till Herr X! Alldenstund Tit. i N:o 45 af G. T. uppfordrat mig, att meddela mig tydligare öfwer begreppet (swenskt 2) Statspåfiwedöme; så will jag härmed i aldra största fort: bet willfara den uttalade uppmaningen. Som Tit. fjeli angifwer fig såsom en, fom wet mins dre om påfwen i Rom; få torde wara bäst att börja från början och förklara för Tit. betydelsen ar ordet pår wedöme, — Detta ord betecknar, enligt wedertaget fpråks bruk, den magt, som Biskopen i Rom — dels utan stöd i Guds ord, dels i uppenbar strid med detsamma — tillegnat fig öfwer Christi Kyrka. — Från denna urfprungs liga betydelse har uppkommit en annan härledd; då man med orden påfwedöme och påfiwift plägar (i figurlig mening, förstås!) beteckna enskildta individers eller hela corporationers mer och mindre lockade försök, att, lika oberättigadt som den Romerska biskopen, herrska öfwer mens niskors samweten. Sedan dessa upplysningar, hwilka äro nogsamt kända af hwar och en, som aldrig så litet har reda på allmänt språkbruk, blifwit Tit. meddelade, torde det tillötas att taga ett steg framåt och öfwergå till ors det flatr. — Då Tit. emedlertid ide förklarat fig bes swärad af några dubier rörande betydelsen af detta ord, få torde jag få inskränka mig till påminnelsen derom att Christus gör en bestämd skillnad mellan åstat och kyrka (Joh. 18: 36.). ywilken åtskillnad också är troget ids hållen i 28:de Art. af Augsburgiffa Bekännelsen. Antaget nu, att ftaten föker att tillwälla fig ett obehörigt förmynderskap öfwer fyrfan? och will ers sätta de andeliga Erigåwapnen med det werldsliga vär: det ; få inträder ett förhållande, hwilket, med affeende på de ferskildta ordens betydelse, ide opassande blifwit betecz nadt med namnet Statspåfvedöme. — Ordet är def utom ide nytt — ide någon uppfinning af Ref. i Låt: taren — utan under flera år rikligen begagnadt både i tal och skrift. — Att analoga sammansättningar före komma i andra språk (t. er. Cefarecpapism), wågar jag anmärka, ehuru med ringa utsigt att blifwa förstådd ar den, fom ide rigtigt tyckes funna komma tillrätta med fitt eget modersmål. Nierstår nu att wisa, att inom den Swenska kyrkan förhållanden förefinnas, hwilka skäligen knuna med detta compositum betecknas. — För detia ändamål will jag blott hänwisa Tit. till twenne obestridliga facta. — Det första är, att några qwinnor i Stockholm för icke länge sedan, blejwo dömda till landsförwiöning endaft och alles nast derför att de öfwergått till Catholicismen. — Det andra är, att presterskapet i Sundswall, för ett par mås nader sedan, med stadswaktmästaren och ett par hans handtlangares biträde fjördjwat dop på twenne baptiftz barn, — Det anförda torde wara tillräckligt att upplysa Tit.