Jurikes. — Reformmöte har, berättar Oresundsposten, hållits i Helsingborg den 21 Sept., hwarmwid afhandlades åtffils liga rikodagofrågor. Beträffande representationsfrågan stannade man wid den åsigt, att en fullkomlig ombildning af representationen bör eftersträfwas men ej partiella förs bättringar motarbetas. Frågan om bränwinobränning med småpannor borde mwmarfamt behandladg och strängare straff för bränwinssmugling stadgas samt wärdet af fons fiskeradt bränwin tillfalla beslagaren. Mötet öppnades af riksdagsmannen för Luggude härad Ola Jönsson, som blef ordförande; för öfrigt talade riksdagsmannen för Rönnebergs och Harjagers härader Nils Olsson famt riför dagsmannen för Åsbo och Bläre, klockaren Rosenberg. Prosten Ahnfeldt hade lemnat skriftliga anföranden till mötet, hwilket slöts med ett niofaldigt lefwe för H. M. Konungen. — Det norska anspråket om särskilt ordningsnume mer för Konung Carl såsom Konung i Norge, eller åts minstone att ordningsnumret måtte alldeles uteslutas, synes af H. M. Konungen ha blinvit lemnadt utan ar: seende; ty man erfar nu det H. M. befallt, att på nya fanor och trofeer i Norge skall anbringas Konungens namnchiffer, ett dubbelt C med en krona öfwer och talet XV i midten. Norska tidningar wisa sura miner öfwer detta, ett bland de första stegen från swensk konungo sida att anwisa Norge def rätta plats i unionen med Swerge. — Apropos om Norge, få uppgifwer on Stectholmå: korrespondent till Nerikes Allahanda, det fråga wid riks: dagen torde uppstå om unionens upplösning. Så fort går det wäl ej. och icke heller wore det nyttigt, ty en få wigtig fråga bör först inom opinionen noga skärskådas från alla sidor. Emellertid fan ingen neka, att korresp. har rätt i följande med anledning af ofwanberörde rykte framställda reflexioner: Jngen kan undra på, om wi Swenskar slutligen skulle tröttna wid att höra det ewiga käret från Norge om än den ena och än den andra barnöz ligheten. Hafwa icke nu senast Norrmännen rört upp himmel och jord öfwer att en norsk korvett blifwit af Engelsmännen helsad med swensk flagg. När allt fom: mer omkring, skall wäl Swerge sjelf med det ringa inz flytande, det fan ega, twingas att lägga fig i en fådan bagatell och göra fig löjligt inför Europa. Detta är doc en småsak; men det wigtigaste är att man bör betänka, hwad nytta wi hafwa af unionen med ett folk, få fmår aktigt, få minutiöst nogräknadt mot of, fom det norska. Kommer en gång pröfningens stund, och det gäller att gemensamt bära wapen mot fienden, hwem fan wäl ge oss den ringaste garanti, att icke Norrmännen i nödens siund komma med fina inwändningar och pockande for: dringar, lägga tusen hinder i wägen genom silt national högmod, och slutligen genom misstänksamhet och ogenhet förorsaka oss i handlingens stund objelpliga förluster? Jag will icke säga, att detta nödwändigt skall blijwa följ: den; men hwilken ärlig Swensk har icke rättighet att tänka få, när man blott återkallar t. er. det senaste ftors thingets konicqventa afwoghet mot Swerge och fanunans ställer den med Norrmännens öfriga antecedentia. Att man på tillställningar wid seror och middagar nedlåser fig att dricka Swerges skål är godt och wäl; men dessa tomma fraser skyla alltför illa öfwer det tänkes sätt, som hwilar på botten och litet emellanåt ger sig luft i fvenfetsfiendtliga Handlingar. — Hans Maj:t Konungen återkom förliden Tisdag till Stockholm från sin resa till Norge.