Macaulay och ftatsbankErutter. (Forts. fr. N:o 26) Macanlayess räsonnement är få mycket förargligare, som det — icke är nägot räsonnement utan nästan helt enkelt en uppställning af fakta. Naturligtwis kan imels lertid Englands exempel ingenting bewisa om andra läns der. Wi äro icke britter, fade prosten grefwe v. Sdmwes rin; och det är utan twifwel i allmänhet sant; men i ett lära wi, som man ser, wara det, nemligen i bäfwan för statsbankrutten. Detta är då åtminstone något; men allt fom erfordras är det dock ide. Ånnu i en fak stulle wi möjligen wara jemförlige med britterna: når de betrådde den wådliga bana, hwarom förestående bit af Macaulay handlar, stodo de ungefärligen på samma ins dustriella punkt fom wi nu, eller kanske ide få litet låg: re; och folkmängden i England war säkerligen ide dubbelt större än Sweriges nu. Härmed är ingalunda meningen att påstå, att en ftatsskuld i och för fig sjelf är en wälgerning, men att denna