bopplös. Befolkningen i Lombardiet mille icke tesa fia vå fans uppmaning, oc) en österrikisk får skingrade helt och hållet hans lemon. Sjelf räddade ban fig til Schweiz, men fom snart derifrån tillbaka till Sardinien och waldes till deputerad. Det är kararteristiskt för den tiden och dess förhållanden, att han i kammaren uppträdde såsom republikan, således såsom konungens fiende af grundsats, och att konungens ministrar, då kriget åter skulle utbryta (1849), icke tordes lemna honom utan fofselfätts ning, men icke heller tunde gifva honom anftällning. De sände honom derföre till Rom. eller funno sig i att han samlade en legion och med den begaf fig dit, der Mozzini wid den tiden hade proklamerat revubliten. Garibaldi wisade fig driftig och lirig i att förbereda förswaret för det republikanska wäldet, och såsom bekant är blef det ockjå fnart tillfälle att på denna punk: anwända alla italienska frafter, när Louis Napoleon, då ännu president, med franska nationalsörsamlangens bisall finde Ondinot med 10.000 man emot Rom för att återinsätta påfioen. Oudinot naltades med den gamla jördomen, att italtenarne stulle taga till flokten mid förta kanonskott. Men få skedde if: den gången. Garibaldi stör tade fig öfwer hans flank, tillfogade honom nederlag och twang bonom till återtåg. Det war förta gången på långa tider en oberocude, tepublitansk italien arme flagit en fiende, och dertill fransmän! Det skedde i åsvn af det gamla Rom ech på def område. Från derta ögonblick daterat sig den beundran, för hwilken Garibaldi är föremål isonnerhet bos det lägre folket, fom hastigt och djupt gripes af petsonlsg bravur od) icke få snort glömmer den för ett olockligt refultat. Jcke beller sarnade han beundrare bland de bildade, till exempel på Benediad område, der mången försigtig vatriot gömmer twå dorbara, förbjudna föremål: Garibaldis porträtt och florenttuaren Giuslis ditter. (Harivaldis porträtt har ett romantiskt utseende. Han är friff, krastig och mycket wacker. Ansigtet med det flora, swarta skägget har em äkta italiensk typ. Det ligger i uttevtet något raskt och entufiaftifer. Garibaldi fortsatte en månad striden med en tapperhet, fom till och med hans fiender erfände, och då slutligen staden måjte kapitulera, lemnade ban fis icke såsom fånge, utan drog in på italienska området för at åwägabringa en folkresning. Här mötte han österritarne, blef slagen och undfom med yttersta nöd och på många omwägar till Genua. Åjwen deruti wisade fig hans raffa, dugtiga natur, att han i motgång och fara ide förlorar sinnesnärwaron, utan med ungdomlig tro på lyda och framtid asswaktat, och t sista ögonblicket, då alla utwägar äro nära ott tilllängas, hastigt griper den sista utwägen. Sålunda blef han, då ban på denna flykt hade twungit några ffeppare att föra honom och hans lilla skara till Vencdig, angripen af en österrikisk flottilj, och det fanns icke annat att wälja, än att gifwa sin. Men medan österrikarne besatte de första småfartygen, Itorde Garibaldi i möttningen med de eftersta mot land, sprang i wattnet och undkom genom de af fienden befatta trakterna. Hwad fom i icke ringa grod fan hos mången öka deltagandet söt Garibaldt. är hans märtwärdiga hustru Ceonta, on italienska född i Svoamerifa. Hon deltog med fin man i beta detattalienska fälttåget. Under Roms belägring förrättade bon adjutanttjensten hos honom, fatt ofta till häst heta dagen, sprängde fram ed) förde med vttersta trohet hang befallningar till de aflägsnaste rundter, utan affeende på fiendens eld. Pans legion war på forntida fått indeladei kehotter, centutier och decurier, och hon war kapten tt fjerde kohorten. Under en strid på öppen mark rapporterade man för Garibaldt, att 5:te kohorten war angripen af fienden och att hand hustru förde den å:de keberten till hjelp. Då har det ingen nöd, swarode Garibaldi. Det hade det icke heller; hon slog fransmännen; men hon dog fort derefter I barnsäng, såsom en följd af alltför starta strapatser. Sedan Italiens fak war förlorad 1849, bar Garibaldt fört ett mocket oroligt eller åtminstone ombytlist och ofäfert lif. Han bar i Nordamerika warit först tofferditapten, derpå töpman, få guldgräfware i Kaltfornien samt widare sjöman i Perus tjensi, och) allt detta under loppet af 5 år. Tv 1854 återkom han till Jtalien i familjangelänenheter, och då började underhandlingarne mellan honom om Caweur, fom föfte knota förbindelser på alla håll och samla alla itallenare omfring fia princip. Om Garibaldi blifwit öfwertygad af Cawour, our denne gjort honom föttroliga meddelanden, till följd af hwilka han uppgifmit sia miftro tid fransmännen, eller om Garibaldi i allmänhet är en politifer, fom går till botten med sakerna, allt detta är frågor, fom wi ide funna beswara. Emellertid har Garibaldt icke gjort många swårigbeter, då man wisade honom utsigten att få deltaga i en sirid, der han kunde gagna. Wisst är utt han lagt fin hand i Carl Alberts sons hand, art denne mottagit in faders fiende och gjort bonom til general i Jialiens tjenst, och att Garibaldi skall anföra de frivilliga, hwilkas antal troItgen uppgå till 20,000 man.