frukter; om afkastningen deraf är beräknad till 120 tr Hwete, 288 t:r Råg, 370 t:r Korn, 45 tix Hafra, 23 t:r Blandsäd, 16 t:r Ärter och 300 t:v Potatis; fåles des efter utsädet, af Hwete, Råg och Arter, 4:de, af Korn och Potates 3:te samt af Hafra och Blandsäd 6:te kor: nets äring; och efter arealen, öfwer hufwud endast 4:de kornet af Säd, och af Potatis 30 tir på tunnl.; allt få, af både Säd och Potatis endast half skörd af hwad den i wanliga fall bordt wara. Fnom socknen skulle födas, 36 hästar, 50 orar, 128 for, 45 ungnöt, 328 får samt 35 swin; således på hwars je hemman, af storkreatur föga öfwer 30, af får närmast 38 och af swin endast 4. Samt för hwarje sjeliständigt jordbruk af storkreatur föga öfwer 8; af får närmast 10 och af swin allenast 1; ech utgjorde folkmängden inom socknen ett jammanlagdt antal af 329 själar. Om man nu will beräkna Hemse fotens årliga fpanmmmålösbehof; nemligen: Tionde till Pastor, och lön till FKlocfare m. m. omkring.. 60 dio. Utfodring till kreaturen, enl. upgiften 80 dio. Förbrukningen af spannemål inom socken af Qush.-Sällffapet beräknad till 25 mana för hwarje person, till bröd, kokmjöl, gryn, dricka och öl, således för socknens 329 personer 8223 tunna. Summa årligt behof 1,1541 tunna, utom potatisen, fom efter afdrag af utsädet, 60 t:r, bes löper fig till ungefärligen z tunna åt hwarje person, — få följer häraf att Hemse socken årligen anwänder 2921 tunna spannemål mera än den odlar; och man fon fås ledes icke undra öfwer att de goda Hemseboerne i år, nödgats genom fin ledamots förre Riksdagsrullmägtigen Olof Lagergrens omsorg, förskaffa fig penningelän till liqwid af sin kronoskatt, medelst förskrifning af den skörd som de i höst wänta få på sina tegar och till pris, som spannemålen då, på grön höft, fan gälla. Men att jord: bruket, under sådana förhållanden ide fan bära fig, lå rer klart inses af hwar och en. Här bör dot anmärs kas, att icke Hemse socken, fom endast för eremplets skull framdragits, är den enda inom Länet, hwarifrån lika betänkliga relsultater äro att hemta, utan finnas ty wärr många. Dtsaken till det framställda betänkliga förs hållandet inom Hemse jocken, kan icke tillräknas jordens bestaffenhet, ty den är i allmänhet god, bestående af lermylla på ler och mergelbotten; icke heller kan man tillräkna jordbrukarne bristande insigt och flit; men deras fel är, att, trots den flit och omtanka de anwända på jordbruket, de ändå gå förfädrens spår i den för jordens fruktbarhet mest skadliga åfersindelning, tredingösbrufet och allt jemnt på samma tegar odlar halmwärter och lås ter dem mogna, utan att införa ombyte af bladwärter och Rotfrukter, eller fom det beter, lägga jorden i circulationds eller wäxelbruk. Af alla åkerbrukets produkter åro sädesgrödorna de wigtigaste, såjom brödföda betraktade, de äro ofta de enda som jordbrukaren förer till försäljning, och hwilka derföre måste fylla alla hans penningebehof. Åkerbrukets hunvuds ändamål härstädes har derföre blifwit, att så widsträckt som möjligt odla säd; och då jordbrukaren talar om en utmattad jord, menar han dermed nästan altid en sådan, på hwilken säd icke mera, utan ny gödsling will trifwas, då deremot andra wäxter, såsom Rotfrukter och till och med klöfwer ännu på densamma kunna lemna goda skördar. Orsakerna härtill äro: — 1:o att jordens utsugning sker betydligt långsammare, om man på samma jord i en ständig omwexling med hwarandra odlar kulturwärternas tre hufwudarter: Säd, Bladwärter (eller grönjoder) och hackränsade wår: ter (eller rotfrukter); i sådana fall wisar det Hufiwurz sakligaste gödningsämnet, stallgödseln, längst en tydlig werkan och genom dennes anwändande erhålles äfwen för billigaste priset, de rikaste sädesskördar. 2:o att, efter de fom grönfoder odlade bladwäxterna, sädeswäxterna i synnerhet trifwas förträffligt; och 3:o att sädedwärterna i högre grad utsuga jorden, om de få qwarstanna på åkern till dess de mognat, än om de afskäras wid blomningstiden och anwändas till foder. Jordbrukarens bemödande bör derföre wara, att efter hwarandra odla de wärter, säd, gräs eller jordfrukter, hwilka liksom gifwa hwarandra näring till allt rikare och rikare skördar; och detta är det så kallade wäxelbrukets upgift; men wäxelbruk funna ej införas utan fammans bängande ägor; och i betraktande deraf samt med affecns de å det nedslående exempel i jordbrukswäg fom, genom förhållandet i Hemse foten här ofwan blifwit anfördt, skall laga skiften för Gotlands jordbruk blifwa högst wälgörande; likasom de, med afscende på de många fwå 1912 tunna. righeter fom nu möta bruket och häfden af de spridda ägorna, äro högst behöfliga. Då, såsom här är antydt, wärxelbruk icke funna ocdz nad och följaktligen ide heller en på riktiga grunder bygd foderz och rotfruktsodling införas, förr än ägorna på Gotland blifwit genom laga skiften sammandragna; få