DD; Tit-behagat uti G. T. N:o 11 införa en artikel, dernti Tit. tillwitat Orgelbyggaren Herr Nils Peterson att utt G. T. N:o I (orätt citeradt bör wara N:o 8) hafwa talat ofans ning, finner jag mig, för att ide låta sanningen trampas uns der fötterna, föranlåten att för denna gång inblanda mig uti en strid, den jag idee eljest tänkt deltaga uti, och hwilken för öfrigt icke angår mig. Tit. har först welat ogilla Hr Petersons anmärkningar, synnerligast som det redan war mörkt då Hr Peterson besökte Wäte kyrka och undersökte dess orgel. Tit. borde hafwa litet nogare obserwerat de anmärkningar Hr Peterson gjorde, de äro alla af den beskaffenhet att egentligen icke annat än öra behöfdes för att bemärka dem, och Tit. torde kanske willigt medgifwa att Herr Peterson i det fallet är bättre begåfwad än Tit. såwäl hwad örats musikaliska fom fysiska anlag Bes träffar. Art Tit. beklagligtwis har mindre god hörsel, MQwars igenom ifrågawarande fel swårare upptäckas, är ite Tit. fel och är det icke min mening att derföre tadla eller belacka Tit., men att Tit. derjemte will anse sig bättre kunna bedömma ett orgelwerk än Hr Peterson, som i 20 år praktiserat med orgelbyggeri år i mitt tuycke en oförlåtlig dumhet. Hwar och en, aldrig få litet mufif:fännare fan snart genom ett fams tal med Herrarna både, inse hwem af Herrarna äro mest com petenta att bedömma ett orgelwerk. Befynnerligt måste det emellertid förefalla hwar och en tänkande person, att genomstick (rättare sammanstick) kunde gifwa sig tillkänna blott den gåns gen då Hr Peterson försökte orgeln, och hwarken förr eller sednare förmärkas. Att sammanstick werkligen ägde rum, och det till den grad, att wid de fleste tangenters nedtryckning hwar för fig, 3:ne toner för det mesta läto höra fig, är dot en obe stridlig sanning, och är wäl ett oförlåtligt fel, aldenstund det icke kan hjelpas utan mycket arbete? Att derjemte nästan bwarenda pipa, jemte tonen, hade ett hwäsande ljud, är lika sannt och troligen lika oförlåtligt; att hela mekaniken war trög och slamrande — likaså; att ena bälgen werkligen war sönder gaf sig tydligen tillkänna genom hwäsning och bälgens hastiga tillbafagående oaktadt werket icke speltes. Att detta troligen, fom Tit. säger, består uti fnut:ventilen är icke, och fan icke wara sannt, ty snutsventilen (heter egentligen fluts eler fontrasventil) hänger inuti kanalen framför den s. k. halsen, hwarigenom wädret från bälgen strömmar, wexelwis öppnande än den ena ån den andra flut:ventilen för wädrets widare gång till wäderlådan. Om således en af ifrågawarande ventiler ej sluter tätt till, insttömmer wid upptrampning af andra bälgen wädret genom otätheten in uti den dertill hörande bälgen, men kan aldrig komma att genom otätheten leda wädret ut genom kanalen, såwida den sednare ej är sönder eller otät; att bälgens otäthet tillät wädret utgå i yttre luften torde Tit. således få medgifwa. För öfrigt sade fig Tit. sjelf funna höra (och meds gaf) att bälgen war sönder; Tit. wille t. o. m. öppna tillgång till bälgrummet för att låta Hr Peterson se på hwilka ställen wädret olofligen utgick; men det tycktes för Tit. wara en för mycket inwecklad inaåna att få reda oå aldenstund Sit efter 12— 9 FN vev) FF Till DOraelniften i Wåte Herr C. J. Geselius! werk, så har Tit. säberligen icke gjordt fig reda för hwad ins tonation är, eljest borde Tit. inse (hwad hwar och en annan begriper), att om intonationen år felaktig då Orgelbyggaren lems nar werket ifrån fig såsom färdigt, skall den altid få förblifwa och werket således äfwen blifwa för altid felaktigt, ty långt ifrån att intonationen fan hjelpa fig sjelf, torde den ide få lätt kunna hjelpas. Tit. frågar widare hwem fom för Hr P. omtalat att Läs te orgel icke kunde begagnas 3:ne Gudotjenster före jul och tils lägger att den fom sagt detta icke talar sanning. Det är sannerligen att säga domen öfwer fig sjelf! Då Tit. will or rättwist tillwita en annan att säga osanning, borde Tit. åtmins stone passa på tilljällen då icke en tredje person är närwarande, wäl wetande att twå äro mer än en. Antingen Tit. nu will och fan, eller icke fan, erinra fig sitt eget yttrande (hwilket förs anleddes deraf att några tangenter fastnade under det Hr spelade orgeln), få war det af följande ungefärliga lydelse: Ja — tangenter ha ofta fastnat, och mera förr än nu, t. o. m. så, att tre söndagar före Jul orgeln ide kunnat begagnas. Möjligtwis har Tit. menat tredje söndagen i stället för tre söndagar, men äfwen Då är ju felet Tit. eget, fom ice nog tydligt uttryckt fin mening. När Tit. widare will tillwita Ör P., att af broderlig kärlek ide hafwa welat besöka Hogräns melodium och göra sig underrättad om att detsamma werkligen war utdömdt, uttalar Tit. en ytterligare osanning, ty då ett beföf i Walls prestgård war nödwändigt på resan från Wäte till Wioby, i hwilken wäg Hogrän icke låg, kunde ju Hr P. lika wäl få weta förhållandet der, ty Pastor i församlingen måste wäl hafwa lika wäl reda på förhållandet som någon ans nan församlingens medlem?; och Hr P. fick werkligen också der den underrättelsen, att Hogräns melodium skulle byggas till, fås ledes beskyller Tit. med detsamma Pastor i Wall (en gammal ärans man) att tala osanningl. Måhända är Hogräns melos dium sedermera utdömdt. — Må få wara, och må äfwen was ra, att samma melodium har större fel än Wäte orgel, få uts gör det wäl ändock ingen rättighet för Wäte orgel att wara fels aktig, blott den är det mindre än Hogräns melodium. Tit. torde dessutom märka, att Hr P. icke uttalat ett enda ord till förswar för Hogräns melodium, och i i fin artikel, tillika mycket lindrigt widrört Wäte orgel, och dess fel. Tit. säger slutligen, att några fel blifvit ar Tit. afhjelpta genom påstrykning af rettzåmne, Har man wäl någonsin hört omtalad, att ett musikaliskt instrument behöfwer eller ens får bestrykas med fetts ämne?! Endast detta yttrande torde ådagalägga Tit kännedom om musikaliska instrument i allmänhet och orgelwerk isynnerhet. Sedan nu få mycket både för och mot blifwit uti flere Tids ningsnummer offentligen ordat om Wäte orgel, och def byags mästare, lika wäl fom def motståndare, derigenom blifwit, ide så litet, comprometterade, har jag blott ett råd att tillågga för de stridande partierna, nemligen, att de gemensamt, hos Mufis kaliska Akademien, begära förordnande för en opartisk och coms petent befigtningsman att närmare undersöka Wäte orgel och deröfwer afgijwa betyg, då det snart skulle utrönas hwilkendera sidan har rätt och skriftwexlingen i Tidningarne kunde då Mus