någon inverkan på ditt hjerta hvad dess frihet vidkommer? — På mitt hjerta har mycket inverkat, men på dess frihet intet. Jag är fri -fri, som fogeln i rymden. Ser du Louise, det var ej alls vådligt för mig att komma bort från dig; jag försäkrar dig att mitt hjerta ännu ej en enda gång varit i fara. , — Nåh — nåh — triumsera ej, det uteblir icke, denna period i ditt lif kan vara dig närmare än du tror. — Åh nej du, nu tror jag ej på dina profetior mera; här finnes åtminstone ingen, som jag vet kunde vara farlig för mitt hjertas lugn. — Nåväl Lida lilla! har du kanske nu lust att ingå på våra fordna planer... att vi inrätta en flickpension — och lefva blott för vårt kall och för hvarandra . .. vill du det? — Nej Louise nej, så mycket jag än håller utaf dig, så tror jag ändå ej att dev blef rigtigt bra... jag vill allt bra gerna ha ett eget hem — ett litet trefligt, fridfullt hem... Jag längtar derefter, jag känner att jag ej blir fullt lycklig med mindre än jag det får... Jag vill ha en varelse den jag kan kalla min, kring hvilken jag kan koncentrera all min själs hängifvenhet... Ära, rikedomar eller något sådant skulle aldrig kunna tillfredsställa mitt efter ömhet längtande hjerta. Tycker du ej Louise att en lycklig maka borde vara ädlare och bättre än andra? hvilka heliga, och stora pligter har hon att lefva för. -Hvar och en Alida, har sina pligter att lefva för — och hvar och en borde vara lycklig i deras uppfyllande. — Ja, men det är olika ; vid sidan af en älskad och älskande make, måste man känna sig rik och säll — och denna sällhet utstrålar i mildhet, ljufbet kring allt som omger; jag har sett ett exempel derpå i Elfrida.