min uppgift att icke de från apotheket expedierade Pulwer warit indelade i fina klasser, tror jag mig hafwa styrkt med wittnena Kasimans och Luttes mand intygande att sådane föreskrifne figter icke begagnats. — Efter hwad nu anförts of mig, i följe med Hr Liibecks förswaroskrift, tillåter jag mig här afbryta den widare fortsättningen till längre ner, då jag först will fästa Wällofl. Rättens uppmärkjamhet på hwad som blifwit af mig bewisadt utaf de under den 10 Mars detta år ingifne och skriftligen uppfatta frågor, att framställas till de afhörda wittnena Kastman och Lutz teman. — Defa frågor till ett antal af elfwa hafwa de åberopade witt: nena få beswarat, att twifwel om Hr Läbekds brottslighet derutinnan ide gerna fan uppstå, fästande jag mig i synnerhet wid åtskilliga ar dessa frågor, hwilkas egenskap att wara för Hr Liibet högst menliga torde uppmärkfams mas, om icke för den stora skada som möjligtwis deraf kunnat härledas, dock ådagaläggande till en ganska hög grad den ståndpunkt, hwarpå Or Li becks moralite befinner fig. Härwid åberopas 2:a, 4:e, 5:e och 11:e punkters na såsom utwisande och äfwen såsom styrkt är, att Hr Liäibect dels befallt dels sjelf tillblandat och erpedierat förfalskade medikamenter, och sjelf tagit högre betalning än hwad Taran bestämmer, samt att Pharmaceuter på Hr Lilecks apothek afflyttat derifrån, af orsak att Hr Liibecks befallningar fås som Principal, warit stridande emot deras pligt enligt Medicinäl-författz ningarna och deras rättskänsla för allmänheten, derwid, såsom ofta warit fallet, heldre försakande att utfå innestående lönebelopp. — !:a, 3:e, 6:e, 7:e, 8:e och 9:e punkterna omfatta frågor angående åtskilliga dels förfalskade medikamenter dels genom förwerling af sådane, hwarigenom köpare erhållit andra medicinalier än sådane som bordt lemnas, hafwa blifwit af wittnena så beswarade att tillräckliga bewis för min anklagelse åstadkommits. — Hwad i 10:e punkten förekommer om den oriktiga betalning som tagits för glas och papper, är äfven bewisadt genom witinena. På grund ar 12:e punks ten hafwa sedermera tillkommit af wittnena uppgifne fall, där ytterligare ådagalagts förfalskningar och andra oordningar, fom ligga Hr Litet till last. Sålunda förekommer att i stället för Enbärs:Syrup, efter Beterinårs Läkares recept, lemnats manlig brun Eyrnp, i stället för Linfrömjöl, Ywvils fet skulle siötts ar Linfrö, i stället tagits utprässade Linfrökakor, hwilka Olifz wit öfwergjutne med någon olja, att Coniisertract blifwit påförd Kurhusrätks ningarna till nästan dubbelt belopp mot hwad Kurhuset rätteligen bekommit, att Linctus Boracicus blifwit gjord efter 3:e editionen af Pharmacopecn och utlemnats i stället för i 6:e editionen föreskrifna samt tagits betalt ef: ter den sednare, att fuktigt Jodkalium i recepturen till Kurhuset blifwit erpedierad, att Decocter hwilka skola kokas med ånga blifwit i stället mid öppen eld kokade, att oskalad Mandel blifwit tagen till emulsioner i stället för skalad samt wanlig Honung i ssället för renad, att Lawendelolja, War: olja och Anisolja blifwit blandade med andra oljor till qualit sämre och billigare till pris, att affall af torkade örter och rötter blifwit sammansopade och sålde till kreatursmedicin, att arsenik med flera andra giftämnen blifvit utlemnade i handköp, att i stället för Franskt Bränwin (Armagnac) blifwit taget wanligt G-gradigt Sädesbränwin samt försatt med färgämne, och att wid Camphertsbränwin som Läkaren föreskrifwit efter Pharmacopoea Militaris, där wid beredningen säges att Spiritus Frumenti skall tagas, i ftäls let allmänna räkningarna blifwit påförde taxation för Spiritus dilutus. Åter öfwergående till Hr Libekd ofwan afbrutna förswaroskrift, will jag punkt efter punkt följa hwad deri widare anföres oc börjar således angåen: de Hr Libecks försök att förklara öfwertareringarna å Fabrikör Gowenii och Hr Myhrmans recepter. Dessa recepter finnas i Wällofl. Rättens förs war och kunna således bäst af Domstolen bedömas. — Hwad som anföres att förklara tillkomsten af 8 sk. Banco å Hr Mvhrmans recept, beftrider jag såsom högst osannelikt och borde wäl, om förhållandet warit få fom Hr Liibeck säger, denna öfwerdebitering icke inrvyckts i sjeljwa priset fom åsatts receptet utan heldre skrifwits särskilt; dessutom finnes samma belopp infördt i Ör Mvhrmans contrabok mid ordet pulhwver. Beträffande receptet af d. 16 April och Hr Konsul Ekmans contrabok, få widhåller jag att det förstnämnda fom förwaras wid Rätten är önvera taxeradt; äfwensom att de anmärkte felaktigheterna i contraboken äro öfmwers taxeringar, fom Hr Lidbeck sjelf bäst kan finna om han will framlägga de af honom i sitt förwar tagna recepter. — Angående de inlemnade 23 flycs ken recept, så har jag redan förut angifwit dem jåsom warande öfwertarerade och finnas desamma likaledes i Wällofl. Rättens förwar samt kunna således af hwarje sakkunnig granskas och bedömas, huruwida jag har fog till detta på: stående. Likaledes tror jag mig hafwa styrkt angifwelsen om contraboken mellan Hr O. Mybrman och Hr Libeck och fan ide för min del antaga såsom någon nöjaktig förklaring, hwad Hr Löbedt derwid anför, utan förs nyar jag mina påståenden få wäl angående detta förhållande, fom mwidfommande de 2:ne intygen från Sjömanshuset, hwilka sednare dessutom styrkts med wittnens utsago. — Genom wittnen har blifvit styrkt, att Täns-Lagarettet och Kurhuset icke erhållit hwarken till qualite eller quantitet, hwad Läkaren föreskrifwit, fwaris genom min angifwelse derutinnan står fast. — Lemnande jag helt och hål: let åt sitt wärde, Doktor Appeltoffts betyg af den 22 Febr. detta år, och lås ter det således gälla hwad det fan, emot alla de fall som jag bewisadt motfatien. — Angående Fattigwårdens medikamentsräkningar, få erkänner Hr Lideck att jag med orden öfwertarering och åndrving af receptet utmärkt dessa felaktigheter där de förekomma. Lindrigast sagdt få finner jag det bra löjligt att Hr Liibeck säger fig wilja undandraga fig all förklaring härom på den grund att jag icke skulle hajwa utmärkt hwari öfwertareringen bea står eller bwem fom funnit sig föranlåten ändra recepten. — Skulle det wara möjligt att Hr Lite ännu fan wara i ofunnighet derom, ott det är Yr Lubeck och ingen onnan fom jag angifwit för begångna medikamentsförfalsknuingar, örwertaxeringar m. fl. dvllka wackra saker? Eller hur skall jag rått förstå att han ännu tyckes hosa twifwel om att jag riktat nämnda angfwelser emot honom? Månne det endaft är manliga omswep för att dölja fin brist på skälrtill förswar? Jag skulle tro så wara förhållandet, to saren är sig sjelf för wigrig för att ite böra allwarsamt bemötas och med anförande af skäl om upplysningar wederläggas, om Ör Lircece det kunnat. — Det fan wara mycket möjligt att Hr Lliveck icke kunnat från brufen erhålla annat glas än det Hr Llibeck hafwit, men detta är en sak fom i få fall brbTTHSTULUETLC IVETATEILe oo MAT IILULTLfaIIL el IILV ott SS ESAe stbot Jqug lTtlg Ule wa fullt ådagalagt, att förutnämnde medikamenter äro köpta på Hr Lis becks apothek, att de icke blifwit förwerlade på wägen derifrån, att de blifs wit behörigen förseglade och att samma försegling befanns orubbad då cons voluten öppnades inför Wällofl. Rätten samt att desamma, undersökta wid Kongl. Sundhetå-Collegium befunnits falska. — Jag hemsfläller således är wen till Wällofl. Domstolens upplysta pröfning, huruwida Hr Wibes fram kastade insinnation, att dessa medikamenter icke kunna af Or Tibet erkånz nas, fan winna något afscende; och bestrider jag, att det skäl Hr Lidbeck anför såsom ursägt: åtminftone mig weterligen, må få gälla till någon urskuld. Den förfalskade Bäfwergåll, fom Hr Libet erkänt fig hafwa beredt och försållt, såsom han säger, till följd af häfdwunnen wana å hand apor tbef, har jag med wittnen intygat, aldrig kallats, begärts eller försållts un: der namn af preparerad Bäfwergäll, utan har detta tillägg nu först uppkommit och förringar i alla fall icke det oärliga i saken. — Hr Liibec har äfven erkänt det förhållande, att Säfwenbomsolja blifwit försålld, uns der uppgift att endast Säfwenbomsolja löst i sprit blifvit lemnad; men da den flaska fom till Wällofl. Rätten blifwit inlemnad är af Hr Lirbect sjelf erpedierad och påskrifwen Säfwenbomsolja, få ligger äfwen deruti ett bedrägeri. Beträffande wittnet Söderbergs wietnesmål få kan det wara ganska förs enligt med sanna förhållandet, att Söderberg icke kunde påminna fig nås gonsin hafwa warit tillstädes då jörsäljning af preparerad Bäfwergäll egt rum, men mål att han hört endast Bäfwergäll begäras, derwid den förfalskade blifwit lemnad och deri fer jag ingen twetalan samt bestrider jag hwad som anföres om de maskstungna rötterna. Hr ide söker slutligen under åtskilliga slingringar och ordiwrängnins gar att blanda bort den nakna och osminkade werkligheten ar fina åtgörans den oc har enligt min åsigt ide fog för fina insinnationer om förment D2 säkerhet i mina påståenden. J ett är jag fullkomligt ense med Hr Lidbeck, men uttryckligen ocksa endast i detta fallet, att det af wittnet Söderberg omtalade förhållandet med Terpentinfatet utgör en godbit, ytterligare ådagaläggande en snikenhet ar ganska märklig art, för bedömande af Hr Libecfs många säregna egenskaper. Härefter får jag framställa de anmärkningar hwartill Hr Doctor Aps peltoffts samt Provisorerne Kocks oc Hedins wittnesmål gifwer mig ans ledning. Doctor Appeltofft yttrar att han ibland begagnat till Mixtura Salmiacalis, lakritz och syrupus communis, men då It afta räfningar och afls tid finnes i desamma priset upptaget för syrupus aurantii efter ädlare syrup, hwarefter äfwen tagits betalning, få borde Hr Dectorn hafwa funnit ans ledning att nogare granska dessa agarettsz och andra offentliga inrvättnins gars räkenskaper innan Hr Dectorn attesterat räkningarnes riktighet. För öfrigt är Or Doctorns wittnesmål i de fall, där förändringar i Pharmacopeens föreskriiter werkställts, få obestämda och intetsägande, att ett tydligt bemödande märfes för undwikande ar några bestämda Yttranden. Angående förändrins garna af Fattigwårdens recepter, så ehuru Hr Doctor Appeltofft påtagit sig hafwa werkställt några af de anmärkta ändringarne, få kunde dock Hr Dectorn icke undgå att frånsäga sig hafwa werkställt största delen deraf, som sålunda icke fan antagas hafwa blifvit gjorda af någon annan än Hr Lis beck, då det måste hafwa skett innan räkningarne utskrefwos, till hwilken tid Or ib sjelf Hade recepterna i fin mård. Hr Doctor Appeltofft har äfwen intygat att han föreskrifwit Linctus Boracicus beredd efter Swenska Pbharmacopeend 3:e edition, med wanlig Honnng, men räkningarne upptaga likwäl alltid Rosenhonung; samma anmärkning förekommer wid Campher t Spiritus, att Hr Doetorn säger sig föreskrifwit wanligt Sädesbränwin, men i räkningarne har tagits betalning för Spiritus dilutus. — Ledsamt är att Hr Liibeck behöft framställa till Hr Doctorns beswarande frågan om icke Hr Väbedt ofta beklagat fig öfwer swårigheten att erhålla pålitliga biträs den; men ett eget törbållande är, att troligtwis ingen Apethefare i hela Sweriges rike haft, under lika lång tidromd fom Hr Tidoet warit Apothefare, få många proviforer, hwilka under endast den tid jag warit här på landet eler de sednaste 3:ne åren, utgjort ett antal af 12 personer eller öfwerhufwud taget 4 ombvten hwarje år. — Ait de möjligtwis icke kunnat mäta fig I hållning med Hr Livet fan wäl medgifwas, men att de saknat bildning, är för mocket munfullt sagt af Hr Lädet, efter vppandet af sådane omständighetet, fom förewarande faf omfattar. Hr Provisor Albert Mortimer Kock anför bland annat att prepaitrerad Bänwergäll aldrig sålts annat än wid handköp, således har han widgått att samma förfalskade wara utlemnats till försäljning, men han säger derjemte att den fullt motswarat sitt ändamål. J detta yttrande, som icke tan lända wittnet till särdeles heder, ligger mycket fom kan föranleda till åtskilliga reflexioner öfwer def öfriga wittnesmål. — Märkligast är jemförelsen emellan detta wittnesmål och efterföljande af Hr Provisor Johan SHedin, som i sina afgifne ottranden få intvgadt förhållandena med de flesta fall af angifne cordningarna att det föranlåtit Hr Liäbeck att framställa obehöriga beskyllningar å wittnet jör minneslöshet och bristande sammanhang i tankar och uttryck, ehuru enligt hwad fom synes då Provisor Kock förklarade fig minnas nästan ingenting förblef Hr Llibet fortfarande stum. Jag går nu att wända mig till de anmärkningar, jag anser mig ega skäl att göra emet Wällofl. Rådhus-Rätten för deg förfarande under målets handlängning, få mwidt jag icke fan undgå att finna mig warit hindrad ifrån eller genom Wällofl. Rättens åtgärder icke erhållit den medwerkan i uppdagandet at rätta föchålandet med många af de såjom bedrägliga af mig angifna åtgärder, hwilka Hr Apothekar Liibec bedtywit. Såsom något i min tanke särdeles framstående derwid är det förhållandet att Protocollen icke bliiwit wod slera tillsällen justerade i wittnenas närwaro, att Rätten ide bewiljade wittnet Westin att få framlemna Hr Läibects bref, hwilta kunnat bewisa att wittnet deruti erhållit ätskilliga söreskrifter i afseende på sitt blifmande wutnesmål, och att, då få grava omständigheter inträffat och blijwit ledda i bewis emot sär Vibe, Ridhus-MJärten ide förbjudit Hr Livet att från orten afresa, för hwuten sednare omständighet jag twingas härmed göra Wällofl. RådhusRätten answarig. To antagas kan, att, om sådane anklagelser, som de hwilka jag anfört emot Hr Libeck, warit rittade emot en person i mindre gonsamma ekonomiska omständigheter, få är der ganska troligt att denna längesedan warit passförbjuden och kanske tagen i allmänt förwar. Hwad jag nu här detta slutråstående anfört emot Hr Lise, jemfört med hwad fom i öfrigt under målets handläggning förekommit och blifwit af wittnen ssyrkt, ådagalägger ott jag fullfomiiat bewist rdess bedrägliga handlingssätt mid skötandet af ortend enda Aporhek, och gifwer mig anledning såsom onswarspåföljd yrka följande uraff besämmelfer, nemtigen: efter hwad fom stadgas i 4:e Cap. 6 Art. 7 och 8 88 samt 13 86 mom. och 14 I allt enligt Författningar rörande Medicinal-Werket i mitet hwårjemte jag orker ort Hr Viädet må anses saker att dömas enligt 2:a och 25 88 af Konal. Mias Nådiga Förordning om förfalskning få oc om bedrägeri och