ETT EGET HEN. af . f (Forts.) Jag kände djupt i min själ: huru annorlunda kunde det varit ... Huru hjertligt och välvilligt hade jag ej blifvit mottagen, jag, för dem helt och hållet en fremling ... huru goda och ädla måste dessa menniskör vara — tänkte jag — och den tanken var rigtig; de äro så. Vigten af det kall jag iklädt mig stod klarare än någonsin för min själ; med mera känsla an vanligt al behofvet af ledning och kraft från höjden, fattade jag denna afton min bibel .... Jag lade mig...somnade så godt, drömde så ljuft — drömde om mitt barndomshem — om mina älskade — bland dessa om dig — iill slut tyckte jag att jag hade ett eget hem, ett hem så leende skönt. Ett eget hem, Louise! det måste allt vara outsägligt ljuft ändå .... månne jag skall få ett sådant? Följande dag, eller Lördagen använde jag att packa upp och iordningställa mina saker; qvällen förflöt lika trefligt som den förra; — Söndagen likaså. Måndagen började min befattning och lofvar den att bli tacksam. Min elev har det briljantasto hufvud, de lyckligaste anlag, och är derjemte så läraktig, så lydig och tillgifven — just sådan jag tänkt mig typen för ett väl uppfostradt barn. Föräldrarnes önskningar angående läro-ämnena och methoden för undervisningen överensstämma till alla delar med mina egna åsigter; och det var med sannt nöje jag rådgjorde med dem härom. Jag kände dock, att jag i början af samtalet rodnade högt öfver öronen vid tanken på att jag den unga, oerfarna, jag, ett barn sjelf,