vember, köld, snö och slädsöre inträffade, som wid månadens slu upptöstes i tö och snöslask, åtföljdt af regn och blåst (G. L. T. N:o 49), hwilken slaskiga wäderlek tillifa med dimmig luft fortfor under December. Strart efter Jul inträdde åter wintermwädret med köld och snö. Wårfisket war godt, men höstsisket rlent, och grödan lemnade blott medelmåttig affaftning eller något derunder (Landsböfd. 3:e årsberättelse, G. L. T. N:o 44). — Nu war förutsagt: Wintern lindrig i fin förra hälft, derefter ombvtlig, slutar med föld och snö; Wåren börjar med köld och snö, blir behaglig och warm under Maj och fram emot fitt slut, likwäl då och då något regn samt en och annan froftnatt. Detta har nästan fullkomligt slagit in; dot i stället för når got regn wankades endast litet regn, 23idare förefpåddes Svmmaren warm, ech äfwen detta inträffade till fullo; men med mexelwis solsken och regn wille man förstå att nästan lita af hwardera slaget bordt omwexla; nu deremot har solskenet och totkan öfwerflödat. och deruti är spådomen mest felaktig. Dock, en astronomisk omständighet beräknades icke: Kometen — den stora länge wäntade kometen infann fig och framkallade eller åtminstone bidrog till den starka terkan och regnets sparsamma fall. Lanske den gunsti herren med fin långa swans få borstat till mår luftkrets, att tegnmolnen derigenom bortsopats. Att kometen haft sin dryga del i denna olägenhets frambringande, kunna de personer vitsorda, som minnas året 1811 med sin torra sommar ech sin stora komet. När wi åter gå widate, finne wi att Hösten war förespådd behbuglig, utom i sednare hälften af November, då blåst och snöslask, och under December, då snö oc slädföre inträffar. Så förhöll fig och wäderleken, likwäl med den förändring att fnö och slädsöre inträffade den 14—29 November och 28—31 December, samt deremellan snöslask och regn; det förutfagde vrwädret under solståndsuden uteblef, emedan winden war spdlig och svdwest i stället för beräfnad ostlig. Således war äfwen härutinnan spådomen något felaktig; men huru nära den slog in beträffande grödan, derom kan hwar och en göra sig förwissad, som behagar jemföra Wäderleksspådomen i N:o 3 med Landshöfd. årsberättelse i N:o 44 af Gotlands Läns Tidning för förlidna året. Daktadt Redaktionens alla önskningar och förhoppningar i N:is 3, 16, med flere blad om god och rif gröda, ymnig skörd, o. s. w., har både spannemålsoch hö-grödans affkastning stadnat wid medelmåttig, som förutsades, hwilrket jemwäl huträffas med potates, ehuru den förespåddes gifwa god äring. Hwad fom war sagdt om siskerierna, inträffade. Af det föregående torde inhemtas att dessa år efter år uppgjorda wäderleksprofetior, fastän mindre fel widlåda dem, dock i hufwudsaren äga grund för sig; hwadan man äfwen för innewarande år will uppställa följande 6 punkter. 1. Nittonårsberäkningen (1840 års wäderlet) sörespår: slädföre från d. 1 Januart till d. 27 Februari, från d. 11 Mars till d. 2 April, i November från d. 20 till 23 och i December från d. 15 till 31. — Under Januari: mest SL oh W mind, med dels strömoln och kallt, dels mulet och snö, ofta storm; men sträng köld d. 6, 7, 9; tö och regn d. 16, 17, 25, 26; samt yrwäder med NO och NW wind d. 5, 7. 18. — Februari: minden håller fig år östra och födra fidan förra, samt åt westra och norra sidan sednare hälften af månaden; bwarje wind blåser i tre dagar, utom S ech R-W fom hwardeta blåser i 5 dagar; luften mest mulen med kallt och tö ömfom, stundom dimma och snö; men orwäder d. 18, 19, och flart men lindrig föld d. 21—28. — Mars: winden, mest å westra sidan, wrider fig ibland på den norra; dels klart och kallt, dels mulet och något snö; men tö d. 13, 17, 30, 31, sista dagen ät men regnig. — April: mest westliga windar; klart och strömoln ömsom, med lindrig wärme och ofta nattfroster; deck mulet med regn d. 5, 22, och storm d. 23, 30. — Maj: ombyttiga windar od) wäderlek, dot mest ltrömoln med ömsom warmt och toligt; men mulet och regn d. 8, 9, 17, 18, 21, 26, 29, snöslask d. 22, och na ttfrest d. 2, 3, 4,12, 13; ofta blåst; stark storm d. 1. — Juni: SB och NU wind omwexlar, men O blåser d. 5, 6, 7; ofta bläst, stundom stark; mest strömoln warmt, doc flundom klart; men mulet ech regn stundwis d. , 12, 17, 20, 22, 25, 27, ech åtjöljdt ar åska d. 15. — Sue 1 2 SA mind; strömoln med lindrig wärme samt mulet med regn ömsom, ofta folig bläjt; äska d. 15. — AWugusti: min den ombvtlig, håller fig deck mest åt nordsidan; strömoln med warmt och mulet med regn wexelwis, klart ibland, ofta blåst, stundom toligt; stark wärme d. 22, och nattfrost d. 24, 25. — September: winden håller sig mest åt södra ech westra sidor