MOELVEN ETTA KAO —— — SARK R ) j —4 DR SVETAVERRO VENEREA —c 20 — kåksens 2,0 träkolets vu ÅR Som nu 1 fubiffot (0,027 kubikmeter) af tallwed, sönderhuggen, wäger 6,59 kilogram e. 16 skålp. torr. , 12,83 , 30 ,, Fåkkxkx. 5,29 12 tråkk. 4.19 10 Så blir brännwärdet af dessa ämnen wid lika stor wigt det följande: om tallwed sättes lika med 1,0 så är torfwens brännwärde 1,1 kåksens 2.6 träkolets 2 2,0 Bör omnärfad att min diftilationssapparat tillgodo: gör ej lågande bränsle såsom kol och kåks med 30 procent större effekt än lågande bränsle såsom wed. Den bär beräkning tagne torfwen innehåller öfwer en femtedel af fin wigt watten och en tiondel aska; wats tenfri torf skulle derföre ega ett brännwärde af 1,9, och om äfwen askan afräknas, ett brännwärde af 2,1 för lika wigtsmängder med lufttorr tallwed. Förhållandet är i alla fall ett för bränntorf högst gynnsamt, ty å ena sidan finns säkert torf, fom innehål: ler mindre mängder oorganiska ämnen än den från bräds den af en myr tagne, och å andra sidan blir torfwen genom wäl utförd bearbetning betydligt tätare? sålunda specifikt tyngre och med samma mindre benägen att hålla fuktighet qwar. Den lösare och askrikare torfwen måste förbrukas på sjeljwa ön och endast den bästa för exporten bestämmas. Torra Distillationens produkter woro följande för 100 delar tufttorr torf, som småningom upphettades i en jernretort till glödhettan: 22,9 delar kåks eller torfkol. 4,6 tjära, smöraktigt tjock, lemnande wid förs nyad distillation 1 å 2 delar tunnflytan: de, 2 a 3 delar tjockare olja, ; å 1 del asfalt och en obestämd mängd paraffin; 30,0 ., tjärmwatten med 0,6 procent åttitfyrhy: drat, kreosot, ammoniak och anilin (träspiritus?) gasformiga produkter med mycket kolsyra, efter hwars borttagande gasen blef en gans ffa förswarlig lysgas utan swafwel. Wid anställandet af den sist omtalade torra diftillas tionen har det ej kunnat wara meningen att wisa huru mycket af de specificerade produkterna i stort bör kunna winnas — ty det varierar allt efter torfwens beskaffenhet, efter apparaterna och anwände temperaturen; det har ens daft skolat wisas hwad för slags ämnen funna frambrinz gas utaf torf medelst torr distillation. J annat fall hade större qvantiteter torr från olika ställen warit bes höfliga och arbetet hade blifwit mångdubbladt. Kemisk analys af en i Martebosamyr funnen jordart. Den hwita leraktiga klimpen löste sig endast i spår i watten, fom upptog litet gipo och chlornatrium. Med utspädd chlorwätsyra fräste hon starkt och för: lorade 13,3 procent i wigt, de lösta ämnena woro hut: wudsakligen kolsyrad kalk med ringa mängder af lerjord, jernorid, talkjord, alkalin, kiselsyra. Aterstoden war mest lera med fin sand. Slutord. Myrarnas ofantliga rikedom på godt bränsle tål både export och förbrukning på stället. Den torf, fom skall komma att erporteras, bör brins gas i möjligast lätt och hårdt tillstånd, genom kraning med tillräcklig wattentillsats (helst brunt torjwatten från sjelfwa torftaget) ech långjam och warsam torkning. Sådan torf är ide blott ett utomordentligt godt brännmaterial för husliga behof, utan octjå fan den ere sätta stenkol mid ångmachiner, smide ete. AÄfwenledes torde den lemna godt kol eller kåks, kanske till och med i gasretorter, så att torfwen med samma be gagnades till lysgasrabrifation i Stockholm oc annor: städes. J Tysfland har tort funnit detta anwändande för länge sedan. På sjeljwa ön skall man winnlägga sig om att begag: na torfwen först och fråmft till kalkbränning i fontinuers liga kalkugnar; — Sedermera till cementfabrication, för hwilken material föfert ej jattas; den härmed undersökta jordarten torde wara anwändbar; — till tegeljabrikation; — till glaehyttor; — till bryggerier; — tll blodlutfalt: fabriker; — till jernhandtering antingen för att tillwerka tackjern utaf importerad malm eller för smidjern och stalberedning utaf importeradt tackjern. — En paraffins fabrik bär fig under nuwarande förhållanden sannolikt eiTorfaskan, eventuelt fint pockad (malen) slagg, är ypperligt gödselämne för myrarnas jordbruk. Stockholm den 5 October 1858. Alexander Muller, Kem. Prof. wid K. Vandtbruks-Utademien. Bokhlaandeln härstädes har genom utförliga annongser inbjudit allmanheten till besök vid dess rika Julbord, hvarpå det nu sinnes både stark och belsosam, läcker och lättsmält själaspis. 6. L. T. går här förbi den stora massan af kalendrar och illustrerade almanachor: de stråla så granna, de falla så bjert i ögonen och rekommendera sig sjelfva, dessa egentliga jui-alster och näpna bilderböcker; — men G. L. T. erinrar i stället om lämpligheten af OP oo LL Asa ld 2 A. 12 Pn 2 6