Jliftva OTID UTDINUTL a CE MOT honolm 8Jjoroa d11t19-0 SW answarspåståenden. Aftonbladet beledsagat netisen härom med några betraktelser, soun mer än wäl wisa, att Aftonbl. är olldetes okunnigt om bemälde Rechnitzer samt dennes art och framfart. Man fan wara en warm och ärlig wän af trosoc) befännelfe-frihet; famt kärleksritt och uppriktigt bögakta andras öfwertvgelser, och ändå fan man nödgas alldeles förkasta den råa ojördragsamhet, det förhärdade trots mot borgerlig ordning och den flugt egennyttiga äflan, fom under religionens täckmantel, mångenstädes få oförsynt bedrifwes i tillbakaskridandets och mörkrets uppenbara tjenst. Det har lyckats bemälde Hr Rechnitzer, att härstädes winna några hundradetal anhängare: enligt hans egen uppgift, har i södra delen af länet en församling bildats, fom anspråksfullt benämner fig den första apostoliska förfamlin: gen på Gotiand, och hwars anaetägenhetere bandtafwas af en Föreståndare, twenne ÅGvangetister (1) oh Läraren (Hr gechnitzer sjelf). Denne samme Lärare!, fom i utgifna ferifter afflöjat sitt arga, alldeles e-evangeliska lynne, och fom egnat heta fin wertsamhet åt ett, såsom det säges, högligen lönande proselvtmakeri, bwarigenom de sorgligaste familje-söndringar wållats, och fom sjelf bekänt och öswergifwit förft Judendomens och sedan Lutherdomens läror, — densamme har till Domkapitlets pretokoll sjelf anfört, alt ban, ehuru sedan fer år tillbaka öfwertygad om de baptistiska lärornad sanning, ide förr än i år haft mod att öpper befänna dem, och dock har han under somma fer år både i tyd och mundtlig undervisning med hänförelse sörkunnat och förfäktat, tillechmed en gång mot en Baptist, lutherska lärans satser! Hwem wet, om icke snart den redan mångförsökte affällingen framträber med en ny tros-öfwertogelse, den fjerde i ordningen, ifall konjunkturerna bli gynnfamma? En sådan tros-fabrikant är Sr R. Också fan utan fara för miftag nämnas, att numera det allmänna tänkesättet härstädes om Hr Rednigers apoftoliffa werksamhet har fullkomligt stadgat fig, od) äfwen månge fromfinte, i andliga ting flitigt sökande och forffande personer, fom förut hollade honom med öppet erkännande af hans gudliga nit och stora andliga gåfwor, hafwa nu wändt fig sörjande ifrån honom. En märklin opinione-ttring är i detta hänseende hwad fom helt nyss blitwit offentliggjordt i Wäktaren för d. 4 d:s, i Ett bref från Gotland d. 18 Neo. der det, bland annat, nämnes: .... J O. är inrättad en baptist-skola, dit äfwen från dessa sörsamlingar en massa med barn i början af hwarje wecka forslas och sedan hit åter mid weckans slut. Öfwerallt i närliggande församlingar ha mi oc baptister; men allramest i H. hwarest lär wara omkring 100 stycken. Man må wäl ropa we öfwer de arma bedragna siälarna, bwiltas nödställda belägenhet, om icke af annat, redan och blott derutaf tydligen gifwer sig tillkänna, att de icke hafwa någon god ledare. — Måtte Herren sända rätte lärare och utrusta dem med fin nåd att rätt dela sanningens ord, såsom det enda botemedlet till nödens ajhjelpande. Huru lätt milfeförd och bedragen är ite själen under det andliga viwakenhetstillståndet, då själamördarens lift alltid pår ut på, att antingen inbilla henne att hon redan funnit, hwad dock allenast warit henne tillbjudet, eller ock erbjuda henne en lögne-frälsare, fom med långt mera beqwämlighet fan annamas, än den Ende rätte i en faun omwändelses ordning oc) djup andans fattigdem. — — — Stola män, sådana fom den här antydde, belsas och omhuldas såsom den nyva Religionsjribetens apostlar, få beware of milde Herre Gud för denna frihet! Utaf deras frukt känner man dem cd) den frihet de bebåda. Aftonbladets tadlande anmärkningar emot YIisty Domkapitel tarswa icke många ord till genmäle. ifall man nemligen skulle wilja förswara Domkapitlets ifrågawarande åtgärder, hwitket icke är af nöden. Erinras må allenast, att Domkapitlet är en Underdomstol, ech förmår icke upphärwa gällande lag. Sedan de inom några socknar förefallna, för både församlingars och familjers frid högst slörande baptistiska cordningarna Hos Domlapitlet blifwit i laga form öfwerklagade, har Domkapitlet icke kunnat annat än tillämpa hwad lag och författningar bjuda. Att denna tillämpning skett lika wänliagt fom lugnt och wärdmt, efter allwarlig underwisning och mild warning, är härstädes icke obekant. ZGotlands Bränntorf. G. L. T. har här nöjet att kunna meddela en afskrift ar Prof. A. Mil: leris i förra numret nämnda utlåtande efter gjord uns dersökning af från PMartebo myr genom Grofhandl. och Ridd. Liljewalch uppsändna torf-pror. Bemift undersökning af en fort bränntorf 2 från Gotland. Den till undertecknad inlemnade torfwen war så kallad ffärs efter sticktorf i stycken af Ötum 4 tum 2 tum och få deromkring, dels bestående af en tätare fmartsdrun fol:lif massa, dels innehållande en förre del ännu mindre förmultnade gräsrötter och derföre utaf lösare beffaffens het. Enligt mig gjord uppgift har den blifwit tagen från brädden af Martebomyr i 23 alns djup. Den mig tillstickade mängden utgjorde ungefärligen en halt tunna; den har begagnats till anställandet ar kemisk analys, ar brännwärdets bestämning och, så långt materialet räckte, till torrdistillation. i Kemiska analysen wisade torfwens sammansättning wara i 100 delar: 21,5 delar, watten, flygtigt mid 1000 ihållig torkning 10,0 aska. såsom förbränning återstod derutaf 0,57 delar, löslige i watten med flarkalfas list reaktion, bestående af gips, litet fallz bydrat, chlorkalium och swafwelnatrium; 5,81 delar, löslige i saltsvra, mest beftåens de af kolsyrad Kalk jemte ringa mängs der af kiseljyra, lerjord, swafweljern, talkjord, spår af alkalier, iosforsyra ytterst litet. 3.62 deras lera ech sand clöslige i syran. 10,00 Sima ut supra. 68,5 delar organiska ämnen med 1,83 gröfre, motswarande 2,22 delar wattenfri ammoniakgas eller 6,86 delar fur blimerad salmiak. TYPES AS TA p—TWong C— CX— äsCRARABV3h0ttsssttttttttttttttttttttttt IA DE — J:: q—.A 5 dS ——— — —