Atlantiska telegrafen. (Slut fr. N:o 37) Emellertid har ynglingen från Leipzig och Waterloo blifwit en mognad man af fyratio år. Det berättas då om ett nytt galet påfund, fom naturligtwis också är ut gånget från de wansinniga Engelömännen. De wilja nu till och med fara med ångfartyg öfwer oceanen, mel lan Boston och Liverpool. Jnom 18 eller 20 dygn skall man kunna wara i Amerika. Har man hört någonting galnare? Man fan mathematiskt bewisa att det är omöjs ligt. Alla redbare och praktiske män skaka på hufwudet och falla det humbug (skämt)! Ånnu en tid, och wetenskapen hade gjort den flora upptäckt, fom framkallade den elektriska telegrafen. Saken kunde ej förnekas, om experimentet lyckades på tusen steg och deröjwer. Den blef bekant och man intresserade fig derför, emedan det fåg ut fom hereri. Def ftora praftis ska betydelse anades af blott få. Några trodde wäl att det kunde blifwa nyttigt för regeringar, polis och börs spekulanter, ehuru man ansåg dufwoposten såsom ändas målsenligare. Tolf år äro förflutna, sedan den första telegrastråden sträcktes i Tyskland, för att snabbare betor: dra sjöfartsunderrättelserna mellan Bremen och Bremerz hafen; — i dag går det elektriska budskapet ifrån Mioffma till Cincinnati. J dag beställer man qwarter åt fig på hotellerna, omtalar ett barns födelse och reklamerar en regnkappa medelst den elektriska telegrafen. Affärsmannen telegraferar nu mer än han för hundrade är sedan Fors ressponderade. Telegrafen hittar wäg till den obetydligas ste småstad, den följer till och med marscherande trupper och seglande flottor och medelst den föres ett förtroligt