en egendomssinnehafivare På en slätibygd, och i en fogås trakt! På den förra inbjuder allt till stillhet: i den fedz nare allt till werksamhet. Man kan på slätten köpa allt för penningar, blott icke en skog; ty när skogen är upps wuxen, är anlägga ren död. — Således för tillfredåftällanz det af de två materiella behof, för hwilka de flesta mens niskor hafwa att sträfwa, — lifwets nödtorft och lifvet behag, — är ffogselifiwet till en wiss del ett oundgängs ligt wilkor, cersättligt, oköpeligt, outbyteligt emot något annat. Det är ej i förrådet af weden och timret, som allt detta ligger, utan i den werande lefwande skogen. Wi nilja icke upprepa hwad fom är sagdt på få många ställen förut om skillnaden i folk-farafteren hos slättens och skogtraktens inbyggare. Jcke heller wilja wi utbreda of öfver skogarnes beskydd under kriget, huru ett. skogsland fan wara cöfwerwinnerligt, om folket har mod, men ett slättland lätt öfwerswämmas af fiender och må ste duka under utan motstånd. — På de flora slätterne, der 100,000 man kunna uppställas i slagtordning, är det fom folkens öde gifwes till pris åt den manövrerans de fältherren, och der allt motstånd på en gång tillintets göres. J skogobygden måste dessa 100,000 man brytas i små kårer, som kunna på hundrade sätt ödeläggas. Wi tala om wårt lands förswar. Nå wäl, låt oss bygga det på skogarne. Wi tala om att uppresa och reparera fästningar; låtom oss anlägga skoggar och freda dem fom hålla på att förstöras. Skogarne äro naturliz ga fästningar; hwarje träd är en soldat, fom hindrar framtågandet. os Lemnom alla dessa betraktelser, hwilka många af mås ra läsare skola anse för frafer, såpbubblor fom glänsa och förswinna, och låtom oss öfwergå till wetenstapen. Med den fan man icke disputera?. Otwifwelaktigt spela skogarne någon stor rol i nas turen. Men ty wärr är detta ämne icke tillräckligen ut redt. Man ser wisserligen att de hejda windarnes fart, att det aldrig blåser i skogarne, att lifssproceferne der föregå i den slörsta tysthet. Man wet äfven att tempe raturen följer alldeles egna lagar i skogarne, efter, få som man uttrycker fig, i skuggan, ehuru dessa lagar äns nu icke äro tillräckligt undersökte, emedan bivad wi dere om känna, är hemtadt af obfervationer anställda ifeugs gan af en wägg, i stället för i skogens, der sjelfwa fåne slan säger, att swalkan ide följer de förändringar, fom föregå på slättlandet i skuggan. Wi wete widare, att skogarne utöfwa en stor andningssprocef, och underhålla en stark wexelwerkan emellan jordytan och atmooferen , fom måhända äfwen sträcker fig till dessas elektricitet . Men wi weta icke huruwida denna lifsprocess har någon werkan på menniskolifwet, t. e. på hälsotillståndet, på epis demiernes intensitet, fortfarande och återkomst. Öfwer alla dessa processer hafwa wi ännu endast ytli: ga, obestämda begrepp. Men det finnes en annan process i naturen, en af de aldrastörsta och widsträcktaste, uti hwilken sannolikt ffos garne taga en högst betydande del, och hwarom mi hafwa mera noggrann kännedom än i föregående fall. Denna process är fuktighetens uppkomst i luften, och zess eirkulation. Wigtigheten häraf är lätt att inse, emedan fuktigheten utgör ett af de förnämsta wilkoren för jordens fruktbarhet; få att def frånwaro måste ers sättas genom gödning, fom måste ökas i samma mån, fom fuktigheten aftager. Man mäter i allmänhet ett lands fuktighet efter regus mängden fom faller, ehuru, fom wi straxt skola fe, det finnes en annan mycket rikare källa till fuktighet än det från molnen nedfallande regnet. Man har till en del gjort fig en fruktlös möda för att mäta regnmängden i hwarje land, särdeles enär man derwid icke gått fullt äns damålsenligt till wäga. Man har nemligen mått regnz mängden endast i städerne, således på skoglösa ställen, utan att göra jemförande observationer i skogarne. Sanz nolikt skulle utstagen hafwa i sädant fall blifwit mycket olika emot hwad de nu blifwit. Man har funnit att regnmängden i Paris är pr medium ungefär 53 centis meter; men enligt observationer på ställen aflägsna från Paris uppgår regnmassan på landet till dubbelt. Mfwens ledes är det allmänt bekant i Swerige, att i skogarne snögar dubbelt så mycket, som på slättlandet; hwaraf man fan sluta, att äfwen regnmängden om sommaren är ftörz re. Ofta när det är blott mulet på slätten, regnar det i skogarne. ) Små förklaringar för läsare bland menige man: Karat tter, skaplvnne. — Materiel, timlig, jordisk. — Fraser, granna ord utan mening. — Disputera, twista. Ro fl, hwad en person har att säga oc) göra, egentligen i ett sködespel; uppdrag, beståmmelse. — Vif8-Proce ss er, lif8s utwecklingor. — Te mperat ur, luftens förhållande af köld