af Strelow hafwa fått fitt namn deraf, att nät-käåmpen Thore (om hwilken förut i denna berättelse är taladt) efter slaget på FBalftena Rum flydde till norra trakten af ön och befästade fig i Rute, har höfdingen Hangwar, fom samlat Nerdergutarna för att fördrijwa Thore, på det att han med sitt folt skulle komma öfwer den fordna segel-leden (Tärbro graf), sörskaffat fis alla de orhudar, han kunnat öfwerkomma, af hwilkta han gjort en slags bro öfwer wattnet, på hwilken öfwergången skedde. Af denna anledning skall stället fått namnet Läderdro, Lärbro. — En annan fågen är, att Nordergutarne, år 1313, påzderas fätttåg emot Kung Birger af Swerige ech dennes tyska legetnettar, gått öfwer nämnda fegeleled Få fina i wattnet kastade läder-matsäckar. — Art emedlertid trupper medelst hudar ech lädersäckar kunnat förag öfwer wattendrag, sones, bland annat, af Greken Kenophons Anabasis. I: 5. oc samme författare omtalar, II: 4., att färjor af läder brukades öfver Tigris-fleden, och ännu i dana begagnas sådane af budar försärdigade fartester, kaslade Kellet, på Eufra: och Tigris. — Härwid må deck bemärtas, att socknens namn Få en grafsten från Medeltiden med latinsk inskrift är Ledhu br o, oh i en korkans räfenffapas bot från år 1595 Ladebro, och efter 1646 skrifwes namnet s samma bot än Ledebro än Lerbro?. Namnet Ledebro skulle då hafwa uppfommit af Led (segel-led) eller aj Vedz stångerna på bron öfwer segel-leden. Emedlertid är socknens namn enligt det wanliga uttalet: Lärbro. 28) Cekare Hed i Lärvro secken, Oster om orkan, en slätt fom utbreder fig emellan döcklinge-eller Brunnesbaten och en dal, der i hedenhäs en segel-led gått fram genom socknen. Namnet antvder en plats för tämpa-lekaar, od att den också gjort stål för namnet, derom wittna icke blott deh många minnesmärken af stenkummel, bautastenar och radwis ordnade stenänningat, utan och sägnen och trönikan. Utom några mindre stensäliningar här och der, finnas åt södra fanten en större, flera 100 afnar lång slräcka, lagd i dubbla linier af förre granits och falkftenar, å bwukken firäda på mifa afstånd flera ften-rör äro uppkastade. Nämnda träda går srån Öster till Wester, mellan JSJäggvede gard och bortåt Lärbro ktorta. Längre fram ligger en nästan tolit linie, sträckande fig trån Sydwest till Nordz ost, dock icke få lång fom den förra, och har änvenledes uppkastade stenröt eller tummel. En gammal sägen ärsi trakten, att dessa stensättningat (som tallas ÖWaiter) äro minnen esser Olof Haraldsson, fom hår slörskansat fig emot och tkämpat med de hedniska Gutarna. Letare Ped är nu exercis-plats för Rute och Borfa kom pani. 22) Bönestenen eler Sankt Okbofs B öncpvall, en rullsten af granit, widpas: 10 alnar I emkrets och 13 alu 1 höjd, något platt oswanpå, pwilten sten dilljörne legat på trenne mindre stenar. På denna sten sonas tio större och mindre fördjupningar, hwilkas tilltomst ar sagan få förtlaras fom ofs wanföre nämnes. Denna nen kallas eckså Sanget-enen, emedan den klingar då man flår derpå. I Gutasmåler betyder Sangla? skalla starpt. Så finnes ock på Oland en s. k. Klinga-ten?. — 30) En annan sägen jörmäler, att sedan Olof omwändt en del af norra Gotlands inbyggare, grepo Sudergutarne till was pen för att fördrifioa bonom från landet, somt att slaget på Vis tarehed stått emellan dem och Konungen. Denna fägen är dec trotigen lika aslägsen från sanningen, fom Lekarehed i Lärbro från Sudergutashördingend hem Mannagårda i Lde. — 31) Srmika af Heinhem framställes i Setetows Krös nita och ärwen i Haqusn Spegers otrockta arbete vRudera Gotlandicac (Gotlande fornminnen, af år 1683) fåfom en qivins na Men i Bihanget till Gottaude-Lagen, 1 G. Wallines Gotländska Samtngar, i Munchs Norske Folts Historie, samt flerestädes, nämnes Ormita fåfom en rik och mättig böfs ding. Att K. Dlof förärade Ormika en str i devr a, varom alla författare äro ense, torde do bewisa att Ormika mar en man oc trigare. — Andra oriftigbeter i Strelows uppgifter (t. ex. att Kung Olof sjelj skulle ba byggt en kyrka på AUfers garn, fwars äldsta capell eller bönehus troligen uppfördes af Ds mika; att Kungen efter striden på Lekare Hed skulle på Got(and blifmit wintern öfwer, samt att han på måren affeglat till Jaroflaw i Gardarike, från hwilken han twertom fom) äro i det föregående anmärkta. 32) Bland minnena af Kung Olof må äfwen nämnas, att på St. Diofö-holm finnes uti en stor sten, som ligger ofwanpå jorden, ett hål, stort som en hattkulle, hwilket plär kallas Sankt Ölofs twätifat. (Lume, Gotl. Resa, s. 219). Kurlavärdara Enkan ANNA MABGBRETHA JACOBS22A2 l2 ——